Thomas Hardy

Thomas Hardy
1840-1928
Englavaf suterotik isu ezlopik

Thomas Hardy dene Anglican becafa is morafa yasa, koe Higher Bockhampton ke Dorset winka koblir. Gadikye tir raporilbodesik isen gadikya grupelafa koe oga pu in taver. In va vayara ba san-tevda tenur ise vanpir ravesik dene lizukaf vegeduropik. Bak 1860 ko London mallapir lize vanpir vayasik dene King's College kotla. Va konaka gablexa war isen wetce vegeduropik kobar. Voxen inafa brostuca gu latinavafa ezlopa is savsafa ellasava ravena gan ant miv int vodjur. In va rieta ke Darwin is Comte dere kosmar numen bata belira va inafa malyopasa swava divmodad ise gu alka parmon aranamad.

Arti alubda, ektudason va suteropa, gorar da ko inaf Dorset winka di dimlapir. Bak 1867 va berpot narar, djupoblidason va intafa bruxa. Kaiki yona taneafa lirkkiraca, poron lajupaskir. Dene konaka virda is trelna re gisanegar.

Delt va Thomas Hardy gan Reginald Eves lingesik, 1923

Wali 1871 is 1896, va san-aluboy berpot is balemoya larma dem warzotam suter. Mon tevoy grabomap vas bat memildugaf sutekseem wexayed :

  • Ile dagafi tariFar from the Madding Crowd, 1874 )
  • Dimlapira ke voikThe Return of the Native, 1878 )
  • Dotokilik ke CasterbridgeThe Mayor of Casterbridge, 1886 )
  • Tess UrbervilleTess of the d'Urbervilles, 1891 )
  • Orikafe JudeJude the Obscure, 1896 ).

Beka Hardy nope intafa ebeltuca tizon zo malyopar, pune kiewatca ba kakevetca tigir. Mali 1897, Tess Urberville berpot tir viank. Neva ta wenya az elpatopa bak 1913 zo zaler.

Kot berpot, tcalan gu kulafa veda is rifesa bruca ko golafa xuta ke vagetaltefa Engla zo ekastad. Nekev konaka abdipestalera va Nobel suterotafo poradro, soe meviele di seotar.

Radimi bilita nekiyina gan mulafa malyopara va kurera is alka koe Orikafe Jude, va berpotind jovler. Bam va Yon prostelayikThe Dynasts ) intaf torigin grot ektudar, i va pizafa ezlafa drunta dem baroy pak sanegayan bak 1903 az 1906 az 1908.


© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search