Anarkism

Anarkism, vanligen av grekiskans ἀν (utan) + ἄρχειν (att styra) + ισμός (från stammen -ιζειν), "an archos", "utan härskare/herrar"), är en idéströmning med syfte att skapa ett samhälle fritt från stat, kapitalism och alla andra hierarkiska system och auktoritära strukturer.^[1] Det finns många olika varianter av anarkism – bl.a. med utgångspunkt i vad som ses som huvudfienden: Staten, även eventuellt staten som kapital och kapitalismen eller båda.

Förenklat kan man säga att anarkisterna vill att samhället organiseras horisontellt, inte vertikalt, med allas jämlika medverkan i ett samhälle som styrs genom direkt demokrati och där upprätthållandet av samhället sköts på lokal nivå, snarare än genom privategendom eller ett kapitalsamhälle med en byråkratisk modell av realsocialistiskt snitt.

Det finns många olika teorier för hur denna övergång skulle ske. Vissa förespråkar en mer eller mindre omedelbar förändring genom en social revolution, andra tror att "smarta lösningar" som alternativa valutasystem, kooperativt och idealistisk verksamhet, och spridande av kunskap och medel vilka ska underminera och helt enkelt bygga bort staten, kapitalet och ibland även politiken. Det som är gemensamt för all anarkism är att förändringen ska komma nerifrån och inte är något som kan växa fram genom gradvisa reformer (reformsocialism) eller genom att ett parti tar monopol på statsmakten och därmed våldet, för att under en längre övergångsperiod tvinga fram förändrade (politiska) förhållanden, attityder och dygder (proletariatets diktatur, förespråkas inom Marxism–leninism). På fackföreningssidan har anarkismen en nära släkting i syndikalismen.

Kortfattat brukar anarkismen delas i social anarkism, som står den ursprungliga utopiska socialismen nära och söker en icke-auktoritär övergång till ett statslöst och klasslöst samhälle, och individualanarkism, som betonar individens egenvärde och okränkbarhet och delar många filosofiska punkter med klassisk liberalism. Inom den senare tankeskolan är Max Stirner en central figur. Båda formerna märker emellertid ut sig från de gängse politiska teorierna socialism och liberalism genom att förespråka statens ovillkorliga och fullständiga avskaffande. Se även anarkokommunism eller frihetlig socialism.