Syrisk text på den Nestorianska stelen 781 e.kr. Ett exempel från Kina: Den syriska skriften längst ner på den nämner att stelen restes under "Grekernas år 1092" (781 e.Kr.), vid kejserliga huvudstaden Chang'an (dagens Xi'an).[1][2][3]
Anno Graecorum "AG", Alexanders år eller Seleukidtideräkningen "SE" (bokstavligen "grekiska kalendern" eller "grekiska år"), utgår från den hellenistiskakungenSeleukos I:s återerövring av Babylon 312/11 f.Kr., är en tideräkning som använts tillsammans med varianter av den babyloniska kalendern.
Anno Graecorum har stor betydelse i grundtexterna till gamla testamentet i bibeln inom kristendom och judendom. Till exempel använde skrifterna av Josephus och Mackabeerböckerna enbart seleukidtidens datering, och så i Talmud-traktatet Avodah Zarah (hebreiska: עבודה זרה, om "avgudadyrkan").
Den var en tideräkning med en lunisolarkalender, en modifierad hellenistisk version av den babyloniska kalendern, som den primära metoden för att beräkna kalenderåret.[4] Den användes av kristna som tillhör österns kyrka och i judiska sammanhang i allt mindre omfattning till fram till medeltiden. Den utgör idag endast grunden för formen av den judiska kalendern men används inte för årsräkningen som sedan första årtusendet e.Kr är baserad på Anno MundiLivryat haOlam.