Den svenska psalmboken 1695

1695 års psalmbok
Desse äro de tio bud. Den första psalmens första vers med noter ur 1697 års koralpsalmbok.
Originalspråk	Svenska
Genre	Psalmbok
Utgivningsår	1695
Del i serie
Ingår i serie	Den svenska psalmboken
Föregås av	Göteborgspsalmboken
Efterföljs av	1819 års psalmbok

Den svenska psalmboken 1695 (ofta omtalad som 1695 års psalmbok, kallas även den karolinska psalmboken, Swedbergs psalmbok eller den Swedbergska psalmboken) var Svenska kyrkans första officiella psalmbok.^[1] Den användes i Sverige under åren 1695–1819, i Finland till 1886, i vissa församlingar och väckelsekretsar betydligt längre. 1697 års koralbok kom med många nykomponerade melodier. Drivande kraft var Jesper Swedberg (1653–1735). Swedbergs psalmboksförslag av år 1694 antogs av kungen, men refuserades sedan den tryckts på Swedbergs bekostnad. Den nya psalmboken 1695 byggde ändå till största delen på hans förslag. Refuseringen av i huvudsak 78 nyskrivna psalmer har kallats för "en av våra största litterära skandaler" av Magnus von Platen. Den författare som lämnat de flesta bidragen är dock Haquin Spegel. Övriga viktiga svenska bidragsgivare är Jakob Arrhenius, Gustaf Ållon och Petrus Brask (28 verk). 128 psalmer är hämtade från Göteborgspsalmboken.

Ett intressant tidsdokument är att HErren och JEsus konsekvent skrivs med två stora begynnelsebokstäver, dock stavas Gud och Kristus med bara en versal.

En finskspråkig psalmbok baserad på denna, senare kallad Gamla psalmboken, sammanställdes under ledning av biskop Johannes Gezelius den yngre och trycktes 1701. Antalet psalmer var detsamma, liksom indelningen i olika avdelningar, men själva psalmerna skiljer sig.

Med * försedd psalm kan också läsas i Den gamla psalmboken: ett urval ur 1695, 1819 och 1937 års psalmböcker, som ingår i Svenska Akademiens klassikerserie.

I förteckningen nedan betyder (v) = verser.