Fascism

Nationella fascistpartiets vapen, med dess fasces som givit rörelsen dess namn, har blivit fascismens mest framträdande symbol.

Fascism är en form av auktoritär ultranationalism som karakteriseras av maktutövande via diktatur, förtryck av politiskt oliktänkande med strikt dominans över både samhället och individen.[1][2][3][4] Fascismen är en revolutionär form av ultranationalism med nationens "pånyttfödelse" som mål.[5] För att förverkliga idén om en pånyttfödelse för nationen vill fascister skapa ett samhälle där människor som har vissa egenskaper och eller kvalitéer ska fylla det fascistiska samhället.[6][7]

Fascismen förknippas ofta med massrörelse via elitstyre ovanifrån, där individen är underställd statens och kapitalintressens behov.[4] För att underlätta maktutövandet är fascismens mål att skapa känslor av stark nationell identitet. Olika forskare framhåller olika karakteristiska egenskaper hos fascismen, men en vanligt förekommande beskrivning av fascismforskaren Stanley Payne sammanfattar den som ett motstånd mot upplysningens idéer, med mål att upprätta en nationalistisk och auktoritär, traditionsbunden stat.[4][8]

Italiens Benito Mussolini och Tredje rikets Adolf Hitler.

I sitt ekonomiska utförande har fascismen i de mest prominenta exemplen, det fascistiska Italien och Nazityskland praktiserat keynesiansk kapitalistisk ekonomi med starka inslag av både statlig intervention och privat ägande.[9][10] Den fascistiska kulturen har ofta uttryck en djupt idealistisk, sekulär och imperialistisk kultur, genom massmöten, nationalromantiska och mytiska symboler, massmobilisering och våldsamma gatuaktivister, ofta inbegripande en paramilitär milis. Fascismen hyser nästan uteslutande en positiv eller sanktionerande syn på våld som medel att uppnå sina mål, inbegripande heroism och chauvinism.[4] Den fascistiska kulturen hyllar ungdomen, nationell "rening" och nationell återfödelse lett av ett auktoritärt, karismatiskt och ofta personligt politiskt ledarskap, som kan innehålla en personkult kring ledaren.[11][12]

Fascismen motsätter sig alla "sektionsbaserade" intressen till förmån för ett elitstyrt samhälle och motsätter sig därför oberoende fackföreningar, civilsamhället, strejker, lockouter, frihandel och fri företagsamhet. Då den fascistiska staten antas representera såväl gångna som framtida generationer, och avvisar förnuftsresonemang och diskussioner, avvisas demokratins kvaliteter helt, särskilt en sådan grundad på parlamentarism eller maktdelning. Folkets intressen ska istället tillvaratas genom en auktoritär "demokrati" eller "demokrati genom handling" med allmänviljan i centrum.[13][14][15][16][17][18][19][20]

  1. ^ Who were the Fascists: social roots of European Fascism. Universitetsforlaget. 1980. sid. 424. ISBN 8200053318. OCLC 7063901. https://www.worldcat.org/oclc/7063901. Läst 22 oktober 2019 
  2. ^ Paxton ((2004)). The Anatomy of Fascism,. (1965). sid. 32, 45, 173, 
  3. ^ Nolte (1963). Der Faschismus in seiner Epoche. sid. 300 
  4. ^ [a b c d] Strömberg Wallin, Cecilia (mfl.). ”Politiska rummet: Om fascismen - Filosofiska rummet”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/politiska-rummet-om-fascismen. Läst 3 december 2022. ”[På frågan vad fascism är - H. Lindberg] "En uppsättning bindande identitetsformerande, särskiljande metoder, baserade på antiintellektuella, antidemokratiska, antihumanistiska ledarskapsdyrkande, våldsbejakande, krigsromantiska värden och ideal, om en statisk och perfekt samhällsordning där individen har en essentiellt tillskriven roll, och är underordnad kollektivets tvingande och tjocka föreställning om en essentiell gemenskap och där staten som en levande organism tillsammans med marknad och kyrka, eller myterna, utgör en politisk-ekonomisk-social totalitär helhet."” 
  5. ^ Strömberg Wallin, Cecilia (mfl.). ”Politiska rummet: Om fascismen - Filosofiska rummet”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/politiska-rummet-om-fascismen. Läst 3 december 2022. ”M. Rahm: "Fascismen [...] skulle leda nationen mot pånyttfödelse efter en pågående period av dekadens och nedgång.” 
  6. ^ Strömberg Wallin, Cecilia (mfl.). ”Politiska rummet: Om fascismen - Filosofiska rummet”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/politiska-rummet-om-fascismen. Läst 3 december 2022. 
  7. ^ Lena Berggren (2002). ”Den svenska mellankrigsfascismen – ett ointressant marginalfenomen eller ett viktigt forskningsobjekt?”. Historisk Tidsskrift 122:3. http://www.historisktidskrift.se/ht1/fulltext/2002-3/pdf/HT_2002-3_427-444_berggren.pdf. 
  8. ^ Strömberg Wallin, Cecilia (mfl.). ”Politiska rummet: Om fascismen - Filosofiska rummet”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/politiska-rummet-om-fascismen. Läst 3 december 2022. ”[Professor Ludvig Beckman på frågan vad fascism är:] "en osammanhängande auktoritär idéströmning som förkastar upplysningens idéer och föreställning om människans lika moraliska värden."” 
  9. ^ Germà Bel ((2010)). ”Against the mainstream: Nazi privatization in 1930s Germany”. The Economic History Review 63, 1. sid. s. 34–55. https://coreyrobin.files.wordpress.com/2014/04/bel-2010-nazi-privatizations1.pdf. Läst 22 oktober 2019. 
  10. ^ Grabowski, Dr Waldemar. "Straty ludności cywilnej" [Polish civilian losses]. 1939-1945. (Straty ludzkie poniesione przez Polskę w latach Bibula). "IPN Centrala (31 August 2009)". ”"Według ustaleń Czesława Łuczaka, do wszelkiego rodzaju obozów odosobnienia deportowano ponad 5 mln obywateli polskich (łącznie z Żydami i Cyganami). Z liczby tej zginęło ponad 3 miliony. Translation: According to postwar research by Czesław Łuczak over 5 million Polish nationals (including Polish Jews and Roma) were deported to German camps, of whom over 3 million prisoners perished."” 
  11. ^ Svensk uppslagsbok 1955 bd.17 Ledarprincipen
  12. ^ Svensk uppslagsbok 1955 bd.17 Ledarprincipen
  13. ^ Griffin, Roger (2004) (på engelska). Fascism: The nature of fascism. Taylor & Francis. ISBN 978-0-415-29016-6. https://books.google.com/books?id=2SlXXndbbCEC&dq=&hl=sv. Läst 4 december 2022 
  14. ^ Kallis, Aristotle, ed. (2003). The Fascism Reader, London: Routledge, pages 84–85.
  15. ^ Renton, David. Fascism: Theory and Practice, p. 21, London: Pluto Press, 1999.
  16. ^ Eatwell, Roger. 1996. Fascism: A History. New York: Allen Lane.
  17. ^ Griffin, Roger. 1991. The Nature of Fascism. New York: St. Martin’s Press.
  18. ^ Nolte, Ernst The Three Faces Of Fascism : Action Française, Italian Fascism, National Socialism, translated from the German by Leila Vennewitz, London : Weidenfeld and Nicolson, 1965.
  19. ^ Paxton, Robert O. 2004. The Anatomy of Fascism. New York: Alfred A. Knopf, ISBN 1-4000-4094-9
  20. ^ Payne, Stanley G. 1995. A History of Fascism, 1914-45. Madison, Wisc.: University of Wisconsin Press ISBN 0-299-14874-2

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search