Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2011-12) |
Akademiska titlar och anställningsformer | |
Högre titlar | • Docent |
---|---|
Examina på forskarnivå | • Doktorsexamen • Licentiatexamen |
Examina på avancerad nivå | • Masterexamen • Magisterexamen • Yrkesexamen |
Examina på grundnivå | • Kandidatexamen • Högskoleexamen • Yrkesexamen |
Anställningsformer som universitetslärare | • Professor • Gästprofessor • Adjungerad professor • Seniorprofessor • Universitetslektor • Adjungerad universitetslektor • Biträdande universitetslektor • Postdoktor • Universitetsadjunkt • Adjungerad universitetsadjunkt |
Tidigare anställningsformer | • Forskarassistent • Forskardocent |
Andra anställningsformer | • Rektor • Prorektor • Dekan • Prodekanus • Prefekt • Proprefekt • Amanuens • Director musices |
Hederstitlar | • Hedersdoktor • Honorary Fellow • Jubeldoktor • Professors namn |
Filosofie magister (fil.mag.) är en magisterexamen, en allmän högskoleexamen på avancerad nivå, med huvudämne från humanistisk, matematisk–naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig fakultet. Examen med denna benämning finns i såväl Finland som Sverige och motsvarar en master enligt europeiska regler, reglerna är dock något olika vid jämförelse mellan Finland och Sverige även om de numera har kommit att likna varandra mer då båda har anpassats till de europeiska reglerna. Numera är filosofie magisterexamen i båda länderna en högre högskoleexamen som förutsätter en tidigare kandidatexamen
Filosofie magister var ursprungligen en akademisk titel som tilldelades dem som promoverats vid filosofisk fakultet, vid vilken doktorsgraden då saknades. Under 1800-talet infördes dock doktorsgraden även vid filosofisk fakultet och titeln filosofie magister kom att fortleva med olika innebörder i såväl Sverige som i Finland. I Finland var filosofie magister under lång tid en grad som kunde tilldelas den som slutfört kandidatexamen (som motsvarade den nuvarande magisterexamen), medan det i Sverige under en stor del av 1900-talet var titel för den som slutfört filosofisk ämbetsexamen, vilken gav behörighet till adjunktstjänst vid läroverken. Den främst rankade fick tillägget primus.[1]
© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search