IP-adress

En illustration av en IP-adress (version 4) i både punktnotering och binärt.

En IP-adress (engelska Internet Protocol address) är ett nummer som används som adress på internet. IP-adressen identifierar normalt en viss dator (eller annan apparat), samtidigt som adressens första del visar till vilket nätverk datorn är kopplad. Domännamn används inte direkt av internetprotokollet, utan namnen måste omvandlas till IP-adresser, som sedan används i den egentliga kommunikationen. Även benämningen IP-nummer förekommer ibland, men bör undvikas.[1]

IP-adressen för avsändare och mottagare ingår i varje datapaket och är den enda information nätverksenheter har vad gäller paketets destination. Domännamn anges inte i de enskilda paketen. Varje apparat som skall kunna anges som adressat på internet måste ha en egen IP-adress. Detta gäller till exempel vanliga person- och serverdatorer, routrar, infrastruktur-servrar (för till exempel NTP, DNS, DHCP), nätverksskrivare och självständiga IP-telefoner. Med särskilda arrangemang kan datorer dela adress, men de ses då utifrån som en dator.

Apparater som inte skall synas eller annars kunna adresseras direkt behöver däremot ingen adress. Exempel på sådan apparatur är switchar, bryggor och brandväggar. De kan ändå ha egna adresser med tanke på fjärradministration eller andra funktioner integrerade i samma apparat.

Ursprungligen var adresserna avsedda att vara unika på hela internet, men en del adressblock har sedermera avdelats för användning inom enskilda intranät. Vissa adresser eller adressblock är också avsedda för speciella ändamål, där de inte hänför sig till en enskild apparat, till exempel nätverksadressen och broadcast-adressen för ett enskilt mindre nät (subnät), multicast-adresserna för dem intresserade av en viss tjänst (en TV-kanal eller liknande) och anycast-adresserna med vilken man når en godtycklig server som tillhandahåller en viss tjänst.


© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search