John Quincy Adams

John Quincy Adams
USA:s 6:e president
Tid i befattningen 4 mars 1825–4 mars 1829
Vicepresident	John C. Calhoun
Företrädare	James Monroe
Efterträdare	Andrew Jackson
USA:s 8:e utrikesminister
Tid i befattningen 5 mars 1817–3 mars 1825
President	James Monroe
Företrädare	James Monroe
Efterträdare	Henry Clay
Född	11 juli 1767 Braintree, Massachusetts
Död	23 februari 1848 (80 år) Washington, D.C.
Gravplats	United First Parish Church
Politiskt parti	Demokrat-republikan
Religion	unitarie[1]
Maka	Louisa Adams
Namnteckning

John Quincy Adams, född 11 juli 1767 i Quincy, Massachusetts, död 23 februari 1848, var en amerikansk politiker; senator 1803, utrikesminister 1817–1825, president 1825–1829 och ledamot av representanthuset 1831–1848. Han var äldste son till president John Adams och Abigail Adams, och farfar till historikern Brooks Adams.

Han var amerikansk minister i Haag, Berlin, Sankt Petersburg och London. År 1817 blev han utrikesminister i James Monroes regering, ingick 1819 Floridaköpet med Luis de Onís, utformade Monroedoktrinen 1823 och efterträdde Monroe på presidentposten 1825 efter att ha vunnit presidentvalet trots att han fick färre röster än sin motståndare Andrew Jackson.

Som president var Quincy Adams förespråkare för en stark federal styrelseform. I hans administration var Henry Clay utrikesminister, William Wirt justitieminister och Richard Rush finansminister.

Adams lyckades inte bli omvald i presidentvalet 1828. Ny president blev Andrew Jackson, som Adams segrat över fyra år tidigare. Adams valdes 1830 in i USA:s representanthus som representant för sin hemstat Massachusetts, en post han innehade fram till sin död 1848.