Jon

För andra betydelser, se Jon (olika betydelser).

En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning. Det innebär att den inte har lika många elektroner som protoner.^[1]

Joner skrivs med laddningen i exponentläge med laddningens storhet före dess tecken (+/-),^[2] exempelvis H⁺ (vätejon), SO $_{4}^{2-}$ (sulfatjon) och Al³⁺ (Aluminiumjon). Observera att plustecknet alltid skrivs ut.^[3]

Joner som är positivt laddade namnges med deras namn följt av ändelsen ‑jon, exempelvis litiumjon (Li⁺) eller zinkjon (Zn²⁺). Negativt laddade atomjoner namnges med ändelsen ‑idjon, exempelvis kloridjon (Cl^-) eller hydridjon (H^-). Negativt laddade sammansatta joner namnges normalt med ändelserna ‑itjon eller ‑atjon,^[4] exempelvis nitratjon (NO₃^-), kloritjon (ClO₂^-).

En atomjon är en jon som enbart består av samma grundämne och därmed inte är en kemisk förening. Motsatsen är en sammansatt jon som består av flera atomer^[1] som sitter ihop med kovalenta bindningar. Om en sammansatt jon är en organisk förening kallas jonen även för en organisk jon. Exempel på organiska joner är karboxylsyrors anjoner som exempelvis acetat.

Positivt och negativt laddade joner sammansatta så att nettoladdningen blir 0 med jonbindningar kallas salter (jonföreningar). Exempelvis natriumklorid, NaCl, (även kallat koksalt eller salt) som är sammansatt av lika delar Na⁺ och Cl^- joner.

Atomer eller molekyler kan omvandlas till joner genom jonisering vilket innebär att en eller flera elektroner avlägsnas.

En gas av joner och elektroner kallas ett plasma. Större delen av universums synliga materia (alltså allt utom mörk materia och mörk energi) anses vara i plasmatillstånd.^[5]

En lösning eller ett plasma som innehåller fria joner leder elektrisk ström eftersom joner och elektroner är såväl laddade som rörliga. De kan därför sättas i rörelse av det elektriska fältet, vilket skapar ett laddningsflöde, dvs. en elektrisk ström.

^ [a b] ”jon - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/jon. Läst 15 december 2024.
^ Hägg Gunnar 1963, Allmän och oorganisk kemi, Almqvist & Wiksell boktryckeri aktiebolag Uppsala, kapitel 1-3e, sidan 25, rekommenderat skrivsätt för laddningsenhet är inte en matematisk operator
^ ”Jon”. Nationalencyklopedin. https://ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/jon. Läst 16 juni 2017.
^ [1] International Union of Pure and Applied Chemistry (2005). Nomenclature of Inorganic Chemistry (IUPAC Recommendations 2005) Table III Suffixes and endings, sidan 251, läst 2023-03-27
^ Plasma, plasma, everywhere. Pressmeddelande från NASA 1999-09-07, länkat 2008-09-13. Arkiverad 16 mars 2006 hämtat från the Wayback Machine.

[:0-1] [a b] ”jon - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/jon. Läst 15 december 2024.

[2] Hägg Gunnar 1963, Allmän och oorganisk kemi, Almqvist & Wiksell boktryckeri aktiebolag Uppsala, kapitel 1-3e, sidan 25, rekommenderat skrivsätt för laddningsenhet är inte en matematisk operator

[3] ”Jon”. Nationalencyklopedin. https://ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/jon. Läst 16 juni 2017.

[4] [1] International Union of Pure and Applied Chemistry (2005). Nomenclature of Inorganic Chemistry (IUPAC Recommendations 2005) Table III Suffixes and endings, sidan 251, läst 2023-03-27

[5] Plasma, plasma, everywhere. Pressmeddelande från NASA 1999-09-07, länkat 2008-09-13. Arkiverad 16 mars 2006 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]