Kiasm

Kiasm (av den grekiska bokstaven χ, chi) är en stilfigur med spegelartad konstruktion.^[1] Ordet betyder egentligen "korsställning". Kiasmen kommer ur den senare delen av den retoriska traditionen^[2] och förekommer ofta i bland annat Bibeln, Shakespeares Hamlet och Homeros Illiaden.^[3] Formen för en kiasm är uppbyggd enligt modellen A B B A. Först finns en sats med en viss struktur, till exempel ”fråga inte vad (A) ditt land kan göra för (B) dig”. I nästföljande sats har orden skiftat plats ”utan fråga istället vad (B) du kan göra för (A) ditt land”. Ett spegelförhållande råder alltså mellan vissa delar av orden i satserna.

Det behöver inte bara vara ord, utan även idéer och grammatiska strukturer bygger upp kiasmen.^[4] I vissa fall kan även utelämnade satser i meningar utgöra delar av kiasmen. (A är implicit) Stop climate (B) change before it (B) changes (A) you. Även ett palindrom kan betecknas som en kiasm, vilket innebär att Ola Salo är en kiasm.^[1] Kiastisk konstruktion är en del av stilfiguren där längre texter, exempelvis händelser, kan upprepas i omvänd ordning:

”Mannen gick in i rummet. Han hälsade på alla, sedan satte han sig,
bara för att genast resa sig igen, hälsa ännu en gång och gå raka vägen ut.”^[1]