Konspirationsteori

En konspirationsteori (av latinets conspirare som betyder "andas tillsammans") är en hypotes eller teori om en komplott, sammansvärjning eller konspiration. Termen kan användas pejorativt. En konspirationsteori bygger på fördomar och otillräckliga bevis, men kan även syfta på sakliga hypoteser kring faktiska sammansvärjningar. Utmärkande för en konspirationsteori är:^[1][2]

• den bygger på ett selektivt urval av fakta, så kallad körsbärsplockning
• fokus på bisaker eller ofullständigt utredda detaljer i syfte att skapa tvivel om helheten
• specifika förövare pekas sällan ut och trovärdiga alternativa scenarier saknas
• den bortser från den betydande roll som misstag, slump och inkompetens spelar i det verkliga livet

Det finns många olika konspirationsteorier som inkluderar exempelvis konspirationsteorierna om månlandningarna och omständigheterna kring Kennedymordet på 1960-talet. Många konspirationsteorier gör även gällande att stora händelser i världshistorien förklaras av att konspiratörer i kulisserna manipulerat och iscensatt politiska skeenden. Ett exempel är teorin om att Illuminati, Tempelherreorden och Frimurarorden var de hemliga sällskap som låg bakom franska revolutionen. Svenska konspirationsteorier som ofta framläggs gäller mordet på Olof Palme och Estoniakatastrofen.