Korporativism

Korporativism eller korporatism (av senlatinets corporativus, av latinets corporo 'göra till kropp', ytterst av corpus 'kropp') är en politisk, ekonomisk och social åskådning som betonar individens tillhörighet till socialt, ekonomiskt, yrkesmässigt, etniskt, nationellt eller på annat sätt definierade samhällsgrupper, vars gemensamma intressen ska ligga till grund för beslut i olika frågor.[1] Samhället ses som en organisk kropp, en helhet som de olika samhällsgrupperna (korporationer) utgör integrerade delar av.[2][3]

Inom samhällsvetenskapen liknar detta strukturfunktionalismen inom sociologin där normer, sedvanor och institutioner anses ha specifika funktioner som får samhället, den större helheten, att fungera på ett visst sätt.[4]

Historiskt har korporativistiskt styre förespråkats av fascistiska rörelser, samt av en rad konservativa tänkare, genom deras ideologiska motstånd mot både individualism och egalitarism och istället betonas olikhet, symbios och samförstånd genom ömsesidigt beroende. Den har även, i mer uttalat ekonomisk bemärkelse, gemensamma uttryck med reformistisk socialism.

  1. ^ Wiarda, Howard J. (1997) Corporatism and comparative politics. Armonk, NY: M.E. Sharpe, ISBN 978-1-56324-716-3. ss. 23–24.
  2. ^ Wiarda, Howard J. (1997). ss. 27.
  3. ^ Clarke, Paul A. B; Foweraker, Joe. Encyclopedia of democratic thought. London, UK; New York, USA: Routledge, 2001. Pp. 113
  4. ^ Adler, Franklin Hugh.Italian Industrialists from Liberalism to Fascism: The Political Development of the Industrial Bourgeoisie, 1906–34. ss. 349

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search