Licentiatexamen

Licentiatexamen är i Sverige och Finland en akademisk examen på forskarnivå och motsvarar ungefär en halv doktorsexamen. Den kan både vara den avslutande examen eller fungera som en frivillig "mellanexamen" för den som avser att senare framlägga en doktorsavhandling. I Finland är det numera ovanligt att ta licentiatexamen; de flesta forskningsstuderande siktar direkt på doktorsexamen. Vid de medicinska fakulteterna finns inte magisterexamen utan licentiatexamen ersätter denna. I Sverige utgör licentiatexamen ca 30 % av alla examina på forskarnivå.^[1]

I Sverige består examina av 120 högskolepoäng (2 års heltidsstudier) efter studier på avancerad nivå (magister- eller masternivå), där minst 30 hp skall vara kurser och minst 60 hp vetenskaplig uppsats.^[2] Beroende på finansiering kan institutionstjänstgöring ingå som krav, vilket förlänger utbildningens längd. Det finns inga formella krav på hur den vetenskapliga uppsatsen skall presenteras. Många högskolor och institutioner har lokala regler angående exempelvis krav på opponent, vetenskapliga artiklar, språk (engelska brukar rekommenderas) och antal kurspoäng.

Licentiatexamen finns endast i ovanstående betydelse i Sverige och Finland. I ett antal andra länder finns licentiat som examen men kan representera olika utbildningsnivå, ofta en examen motsvarande magister. I Danmark finns det också en "mellanexamen" på forskarnivå men där benämns den som "den lille doktorgrad", se doktorsexamen i Danmark.