Miljonprogrammet

Rosengård (inom området Apelgården), Malmö.

Småhusområdet Kälvesta i nordvästra Stockholm.

Miljonprogrammet var ett program för bostadsbyggande i Sverige 1965–1975. Det antogs på Socialdemokraternas partikongress 1964 som en revision av ett reformprogram, under namnet Samlat program för samhällets bostads- och markpolitik.^[1] Varje år 1965–1974 beslöt riksdagen att bevilja lån till runt 100 000 bostäder.^[2]^[3]^[4] Genomförandet av programmet sammanföll delvis med de så kallade rekordåren.^[5]^[6] Inom miljonprogrammet byggdes olika typer av bostäder, såsom radhus, småhus och flerbostadshus. Dessutom separerades bilvägar ofta från gång- och cykelvägar.^[7] Boendeformen, byggnadernas utseende och de socioekonomiska utmaningarna i dessa områden har varit föremål för forskning inom olika ämnen. Bostädernas kvaliteter, tillsammans med eventuella brister, har lett till en debatt om huruvida de verkligen erbjuder de boende goda boendeförhållanden.^[8]^[9]^[10]

^ Resultat och reformer: riktlinjer för socialdemokratisk politik. Stockholm: LO. 1964. Libris 10297
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ab.lst.se
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet :0
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet :1
^ Wettergren, Gunilla (8 maj 1975). ”Är du nöjd”. Aftonbladet: s. 2–3.
^ Nordal, Åkerman (1981). Hur gör vi staden mänskligare? : rapport från en hearing. Statens råd för byggnadsforskning, (1981:24) s 18. ISBN 91-540-3555-4
^ ”Miljonprogrammet”. Stockholms stad. https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/staden-vaxer/miljonprogrammet/. Läst 31 juli 2023 (via Stockholmskällan).
^ ””Miljonprogram gör de boende sjuka””. Svenska Dagbladet. 3 maj 2021. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/dlErJz/miljonprogrammet-gor-de-boende-sjuka. Läst 31 juli 2023.
^ ”Älskade avskydda miljonprogram”. Bostadsrätterna. 22 november 2022. https://www.bostadsratterna.se/artiklar/2022/aelskade-avskydda-miljonprogram. Läst 31 juli 2023.
^ Isitt, Mark (2 december 2022). ”Kriminalitet och arkitektur har med varandra att göra”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/kultur/kriminalitet-och-arkitektur-har-med-varandra-att-g%C3%B6ra-1.87038937. Läst 31 juli 2023.

[1] Resultat och reformer: riktlinjer för socialdemokratisk politik. Stockholm: LO. 1964. Libris 10297

[ab.lst.se-2] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ab.lst.se

[:0-3] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet :0

[:1-4] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet :1

[5] Wettergren, Gunilla (8 maj 1975). ”Är du nöjd”. Aftonbladet: s. 2–3.

[6] Nordal, Åkerman (1981). Hur gör vi staden mänskligare? : rapport från en hearing. Statens råd för byggnadsforskning, (1981:24) s 18. ISBN 91-540-3555-4

[7] ”Miljonprogrammet”. Stockholms stad. https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/staden-vaxer/miljonprogrammet/. Läst 31 juli 2023 (via Stockholmskällan).

[8] ””Miljonprogram gör de boende sjuka””. Svenska Dagbladet. 3 maj 2021. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/dlErJz/miljonprogrammet-gor-de-boende-sjuka. Läst 31 juli 2023.

[9] ”Älskade avskydda miljonprogram”. Bostadsrätterna. 22 november 2022. https://www.bostadsratterna.se/artiklar/2022/aelskade-avskydda-miljonprogram. Läst 31 juli 2023.

[10] Isitt, Mark (2 december 2022). ”Kriminalitet och arkitektur har med varandra att göra”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/kultur/kriminalitet-och-arkitektur-har-med-varandra-att-g%C3%B6ra-1.87038937. Läst 31 juli 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]