Operation Barbarossa

Operation Barbarossa
Del av östfronten under andra världskriget

Tysk offensiv 1941 mot Sovjetunionen.
Ägde rum 22 juni 1941 till 5 december 1941
Plats Polen, Belarus, Ukraina, Moldavien, Estland, Lettland, Litauen, Västra Ryssland
Utfall Axelmakterna erövrade stora delar av Sovjetunionen och orsakade stora förluster för Röda armén, men misslyckades i sina övergripande strategiska mål att besegra Sovjetunionen i ett blixtkrig
Territoriella
ändringar
Tysk ockupation av Estland
Tysk ockupation av Lettland
Tysk ockupation av Litauen
Tysk ockupation av Belarus
Tysk ockupation av Ukraina
Rumänsk ockupation av Transnistrien
Finsk ockupation av Karelen
Stridande
Nazityskland Tyskland
Kungariket Rumänien Rumänien
Finland Finland
Kungariket Italien Italien
Kungariket Ungern (1920–1946) Ungern
Slovakien Slovakien
Oberoende staten Kroatien Kroatien
Sovjetunionen Sovjetunionen
Befälhavare och ledare
Nazityskland Adolf Hitler
Nazityskland Franz Halder
Nazityskland Wilhelm Ritter von Leeb
Nazityskland Fedor von Bock
Nazityskland Gerd von Rundstedt
Rumänien Ion Antonescu
Finland Gustaf Mannerheim
Sovjetunionen Josef Stalin
Sovjetunionen Georgij Zjukov
Sovjetunionen Aleksandr Vasilevskij
Sovjetunionen Semjon Budjonnyj
Sovjetunionen Kliment Vorosjilov
Sovjetunionen Semjon Timosjenko
Sovjetunionen Markian Popov
Sovjetunionen Fedor Kuznetsov
Sovjetunionen Dmitry Pavlov  
Sovjetunionen Ivan Tyulenev
Styrka
2,5 miljoner[1]
3 600 stridsvagnar,
1916 flygplan[2]
~3,2 miljoner till en början (senare 5 miljoner mer)
12 000-15 000 stridsvagnar,
35 000-40 000 flygplan (11 357 stridsklara den 22 juni 1941)[3]
Förluster
162 799 döda[4]
579 795 skadade[4]
32 484 saknade[4]
802 191 döda(endast dokumenterade förluster)[5]
3 000 000 skadade
3 367 206 tillfångatagna.[6]
21 200 flygplan förstörda[7][8][9]
20 500 stridsvagnar förlorade

Operation Barbarossa (tyska: Unternehmen Barbarossa, efter Fredrik I Barbarossa) var kodnamnet för Nazitysklands invasion av Sovjetunionen som inleddes den 22 juni 1941, under andra världskriget.[10] Över 4,5 miljoner soldater från axelmakterna invaderade Sovjetunionen längs en 2 900 km lång front.[11] Förutom det stora antalet trupper inblandade fanns också 600 000 motorfordon och 750 000 hästar.[12] Planeringen för Operation Barbarossa inleddes den 18 december 1940; de hemliga förberedelserna och den militära operationen i sig varade nästan ett år, från vår till vinter 1941. Den sovjetiska krigsmakten stod emot Wehrmachts breda angrepp och Adolf Hitler besegrade inte Sovjetunionen. Sovjetunionens situation förblev dock svår även efter att offensiven stannat upp. Taktiskt sett hade tyskarna vunnit ett antal övertygande segrar och ockuperade några av de viktigaste ekonomiska områdena i landet, främst i Ukraina.[13] Trots stora initiala framgångar nådde inte tyskarna sina anfallsmål och trycktes tillbaka från Moskva. Tyskland och dess allierade kunde därefter inte igångsätta en samtidig offensiv längs hela den sovjetisk-tyska fronten.[14]

Operation Barbarossas misslyckande att på slagfältet slå Röda armén och på så sätt besegra Sovjetunionen, tvingade fram fortsatta tyska offensiva operationer på östfronten. 1942 inleddes nästa offensiva fas för tyskarna i form av operation Blå som kom att kulminera med det avgörande tyska nederlaget i slaget vid Stalingrad. 1943 satte Hitler sitt hopp till operation Zitadelle som också blev ett misslyckande. Därefter var den tyska offensiva förmågan i stort uttömd varefter återstoden av kriget kom att innebära sovjetiska offensiver som ledde fram till Berlins fall och Tysklands kapitulation i maj 1945.

Operation Barbarossa var den största militära operationen i mänsklighetens historia både till styrkornas storlek och antalet dödsoffer.[15] Dess misslyckande var en vändpunkt i Tredje rikets framgångar. Operation Barbarossa öppnade östfronten, där större militära styrkor uppehölls än i någon annan krigsskådeplats i världshistorien.

  1. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet blixt 213
  2. ^ Zetterling 2009, s. 27.
  3. ^ Bergström 2007, s. 131-2. använder sovjetiska arkiv, däribland Rosvoyentsentr, Moskva; Russian Aviation Research Trust; Russian Central Military Archive TsAMO, Podolsk; Monino Air Force Museum, Moskva.
  4. ^ [a b c] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ww2stats
  5. ^ Krivosheev (1997), s. 96. Endast dokumenterade förluster
  6. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet pow
  7. ^ Bergström 2007, s. 117.
  8. ^ Krivosheyev (1993)
  9. ^ Obs: Sovjetiska flygplan förluster inkluderar alla orsaker
  10. ^ Fugate, Bryan I. (1984). Operation Barbarossa: Strategy and Tactics on the Eastern Front, 1941. Presidio Press. ISBN 0891411976 
  11. ^ World War II Chronicle. Legacy/ Publications International, Ltd. 2007. sid. 146. ISBN 1412713781 
  12. ^ Yad vashem - Chronology of the Holocaust
  13. ^ Taylor, A.J.P. & Mayer, S.L. (red.), red (1974). A History of World War Two. London: Octopus Books. sid. 106. ISBN 0-70640-399-1 
  14. ^ Taylor, A.J.P. & Mayer, S.L. (red.), red (1974). A History of World War Two. London: Octopus Books. sid. 107. ISBN 0-70640-399-1 
  15. ^ Antill, Peter; Dennis, Peter (2007). Stalingrad 1942. Osprey Publishing. sid. 7. ISBN 9781846030284 

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search