Soltid

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Soltid är tid som räknas enligt solens (skenbara) dagliga rörelse, i motsats till tid enligt tidszon eller relativ tid sedan viss tidpunkt. Ett soldygn är tiden eller medeltiden för solen att nå två successiva undre kulminationer, alltså lägsta läge på himlen (vid midnatt). Med medelsoldygn menas medeltiden för dessa kulminationer.

Det finns två sorters soltid:

• Sann soltid är den tid som ett korrekt uppställt solur visar. Eftersom solens rörelse i ekliptikan inte är likformig, och då ekliptikan dessutom lutar mot ekvatorn, blir den sanna soltiden lite ojämn. Ett sant soldygn kan avvika i längd från 24 timmar med upp till 27 sekunder.

• Medelsoltid hänför sig till rörelsen hos en tänkt medelsol som rör sig med konstant hastighet rakt ovanför jordens ekvator. Medelsoltiden är en jämnt flytande tid (frånsett små oregelbundenheter i jordens rotationshastighet). Ett medelsoldygn är så gott som exakt 24 timmar (upp till ett fåtal tusendels sekunder kan skilja).

Tidsekvationen är skillnaden mellan medelsoltiden och den sanna soltiden. Denna skillnad kan uppgå till maximalt ±16 minuter (se diagram). Det korrekt uppställda solurets "sanna soltid" plus tidsekvationen ger således platsens "korrekta medelsoltid". Man ser ibland ett diagram över tidsekvationen anbragt i solurets/solvisarens närhet. Man kan då på platsen omvandla den visade soltiden till den "korrekta" medelsoltiden. Två solvisarbilder, Flandrau och Colorado Springs, inkluderar (här otydliga) diagram för tidsekvationen.