Tidsekvationen

Tidsekvationen (röd heldragen linje) är den kombinerade effekten (se avsnittet "Huvudkomponenterna" under Beräkning) av helårskomponenten (mörkblå "⋅ - ⋅ - ⋅") och halvårskomponenten (violett "- - - -").

Tidsekvationen anger skillnaden mellan sann soltid och medelsoltid. Den sanna soltiden är den tid som ett korrekt inställt solur (teoretiskt sett - solur ger inte särskilt exakta avläsningar) visar och som bestäms av solens läge på himlen, medan medelsoltiden motsvarar en klocka som tickar på med precis 24 timmar per dygn. Skillnaden uppstår på grund av att solens timvinkelhastighet (rektascensionsskillnad per tidsenhet) i förhållande till himmelssfären varierar under året. Tidsekvationen består huvudsakligen av två komponenter.

  • En sinusliknande funktion med en period på ett "halvt år"[1] och en amplitud på cirka +/- 10 minuter som beror på ekliptikans lutning mot ekvatorialplanet (23,44°).
  • En sinusliknande funktion med en period på ett år (och tjugofem minuter) och en amplitud på cirka +/- 7,5 minuter som beror på jordbanans excentricitet (0,0167).

Detta ger en funktion med två maxima (ett kring den 3 november på upp till +16'33" och ett kring den 14 maj på upp till +3'40"), två minima (ett kring den 11 februari på som mest -14'14" och ett kring den 26 juli på som mest -6'32") och fyra nollställen (kring 13 april, 13 juni, 1 september och 25 december). Maxima/minima/nollpunkternas infallande varierar något beroende på att kalenderåret är antingen 365 eller 366 dagar, medan det tropiska året är 365,2422 dagar[2] (och såklart med i vilken tidszon den aktuella orten ligger - vilket ju slår på ett drygt dygn sett över hela jorden).

Tidsekvationen är analemmats öst-västliga ("horisontella") komponent.

  1. ^ Längden på detta halvår varierar dock med någon dag beroende på när perihelion inträffar under året. Tiden från höstdagjämning till vårdagjämning är som kortast då perihelion ligger vid vintersolståndet. Detta påverkar samtidigt längden av det andra "halvåret", fast på andra hållet.
  2. ^ Ett normalt kalenderår är alltså 0,2422 dygn för kort, vilket kompenseras genom inskjutande av skottår som är 0,7578 dygn för långa.

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search