Tro

Tro är ofta ett grundelement i det religiösa livet som innebär att föreställningar om det transcendentala erkänns som sanna, dels tillit till en eller flera gudar. Trons visshet härrör från en eller flera gudomlig varelsers auktoriteter och trovärdighet. Enligt Martin Luther^[1] skulle en tro utan sådan grund vara bara en godtrogen tilltro och förtroende. Denna tillit är en väg till frälsning, som i kristendom och islam. I andra religioner finns det andra vägar, som lydnad till lagen, i judendom, eller insikt och kännedom om världens väsen, i buddhism. Inom mystikens grenar intar insikten och kunskapen trons plats, i motsats till förnuftsreligion. En förvrängd form av tro är övertro eller vidskeplighet. Bokstavstro innebär tro på den exakta ordalydelsen hos en text, vanligen en religiös urkund.^[1]

Tro i meningen spiritualitet kan beskrivas som ett sökande och öppet förhållningssätt till livets och varandets mystik och gåtfullhet. Att inte kräva begripliga förklaringar till alltet, utan låta tingens oförklarlighet vara större än så. Tro i andlig bemärkelse är ett vilande undersökande tillstånd, en meditativ vila i tillvaron, oavsett hur den ser ut.