Ukraina

Ukraina
Україна
Ukrajina
Ukraina; Україна; Ukrajina
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: Volja, Zlahoda, Dobro; (ukrainska för "Frihet, enighet, godhet")
	Nationalsång: Ще не вмерла Україна (Sjtje ne vmerla Ukraina); (svenskaː Ännu lever Ukraina); Ukrainas nationalsång (instrumentalisk);
	läge
Huvudstad; (även största stad)	Kiev
Officiellt språk	Ukrainska
Statsskick	Republik
Självständighet	Från Sovjetunionen
Area
Demografi
BNP (PPP)	2023 års beräkning
BNP (nominell)	2023 års beräkning
HDI (2021)	▲ 0,773 (77:e)
Valuta	Hryvnia (UAH)
Tidszon	EET (UTC+2)
	Topografi
Kör på	Höger
Nationaldag	24 augusti
Nationalitetsmärke	UA
Landskod	UA, UKR, 804
Toppdomän	.ua
Landsnummer	380
	Krim deklarerade sin självständighet 11 mars 2014, men detta är ännu inte internationellt erkänt

Ukraina (ukrainska: Україна/Ukrajina, uttal: [ʊkrɐˈjinɐ] ( lyssna)) är ett land i Östeuropa. Det har landgräns mot Rumänien, Moldavien, Ungern, Slovakien, Polen, Belarus och Ryssland. I söder har landet kust mot Svarta havet.

Landet är till ytan det näst största i Europa efter Ryssland – när Frankrikes, Danmarks och Turkiets utomeuropeiska delar inte räknas in – och det största landet helt och hållet beläget i Europa.^[5] Ukrainas territorium befolkades för 44 000 år sedan,^[6] och landet har nämnts som plats för både tämjandet av hästen^[7] och indoeuropéernas urhem.^[8]

Under medeltiden blev området ett centrum för östslavisk kultur, i form av den stora staten Kievrus (Kievriket). Efter att den staten upplöstes under 1200-talet blev området omstritt och ofta uppdelat mellan de olika grannstaterna. Kosackkulturen hade delvis storhetstid med viss autonomi under Hetmanatet (1649–1775), men det blev aldrig en självständig nation. Området blev en nationell enhet (delvis sammanfallande med språket i området) först genom bildandet av den kortvariga Ukrainska folkrepubliken (1918–1921) och sedan som en Sovjetrepublik under 1900-talet. Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 väckte ett folkligt missnöje med det sovjetiska styret och olika grupper började arbeta för större politisk frihet, medborgerliga fri- och rättigheter, och miljöskydd.^[9]

Ukraina utropade sig som självständig stat den 24 augusti 1991, efter att konservativa motståndare till Michail Gorbatjovs reformer gjort ett misslyckat kuppförsök i Sovjetunionen. Kommunistpartiet i Ukraina förbjöds samma månad. Den 1 december 1991 hölls en folkomröstning om självständighet då en överväldigande majoritet som representerade alla delar av befolkningen stödde Ukrainas självständighet.^[9] Sovjetunionen upplöstes formellt den 31 december 1991,^[10] efter en överenskommelse den 8 december 1991 mellan Ryssland, Ukraina och Belarus om att bilda Oberoende staters samvälde (OSS).^[9]

Stora delar av Ukraina är bördigt jordbruksland. År 2011 var landet världens tredje största spannmålsexportör.^[11] Ukraina har en välutvecklad tillverkningsindustri, särskilt inom flygsektor och verktygsproduktion. Landet är uppdelat i 24 oblast (provinser), den autonoma republiken Krim och två städer med särskild status: Kiev (huvudstad/största stad) och Sevastopol (innan 2014 uthyrd som bas för Rysslands svartahavsflotta i ett avtal löpande till 2042^[12]). Ukraina styrs av en president och en premiärminister med regering, med separata lagstiftande (Verchovna Rada) och juridiska enheter. Landet har, alltsedan Sovjetunionens upplösning, en av Europas största försvarsmakter med 209 000 soldater i aktiv tjänst 2021.^[13]

Ukraina har omkring 46 miljoner invånare, varav nära 78 procent år 2001 var etniska ukrainare. Bland minoriteterna finns ryssar (17 procent år 2001), belarusier, ungrare och rumäner.^[14] Ukrainska är officiellt språk i landet, skrivet med det ukrainska alfabetet, som är en variant av det kyrilliska alfabetet. Det nära besläktade ryska språket är också vitt spritt i större delen av landet och används minst lika mycket av landets massmedier. Dominerande religion är östligt ortodox kristendom, vilken starkt påverkat arkitekturen, litteraturen och musiken.

Ukrainas inrikespolitik har alltsedan självständigheten präglats av motsättningar mellan väst- och östorienterade krafter. En utbredd korruption har motverkat reformer av det ekonomiska systemet. Motsättningarna ledde 2004 till den orangea revolutionen och 2014 till Euromajdan, där massprotester från oppositionen resulterade i politiska omvälvningar. När Euromajdan ledde till att den proryske presidenten avsattes genomförde Ryska federationen, delvis med hjälp av lokala proryska krafter, en ockupation och annektering av Krim i det som kallas Krimkrisen. I Donetsk och Luhansk stödde Ryssland proryska krafter bland annat militärt, vilket ledde till den ännu pågående konflikten i östra Ukraina. Rysslands aggressioner mot Ukraina har resulterat i omfattande sanktioner mellan främst Europeiska unionen/USA och Ryssland men även mellan Ukraina och Ryssland.

Under 2021 och tidigt 2022 har Ryssland förnyat sina politiska påtryckningar på Ukraina, inklusive politiskt erkännande av de ukrainska utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk och utplacering av ryska trupper i området.^[15]^[16]

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina.^[17] Denna har mötts av kraftiga reaktioner från omvärlden.

Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades

^ ”Population (by estimate) as of 1 January 2022.”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210306154326/https://ukrstat.org/en/operativ/operativ2020/ds/kn/xls/kn1220_ue.xls.
^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023.
^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ ”Krimhalvön förklarar sig självständig”. Yle. Arkiverad från originalet den 14 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210214023159/https://svenska.yle.fi/artikel/2014/03/11/krimhalvon-forklarar-sig-sjalvstandig. Läst 24 januari 2016.
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet chin11-345
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet gray111218
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet briggs120508
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet cbc.ca
^ [a b c] ”Ukraina – Äldre historia”. www.ui.se. Utrikespolitiska institutet. Arkiverad från originalet den 5 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220305100333/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ukraina/aldre-historia/. Läst 5 mars 2022.
^ Sovjetunionen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 4 november 2022.
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet blackseagrain
^ ”Russia’s Black Sea fleet in Sevastopol beyond 2017”. Diploweb. Arkiverad från originalet den 7 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220307001715/https://www.diploweb.com/Russia-s-Black-Sea-fleet-in.html. Läst 7 mars 2022.
^ ”Ukraina – Utrikespolitik och försvar”. www.ui.se. Arkiverad från originalet den 5 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220305165419/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ukraina/utrikespolitik-och-forsvar/. Läst 5 mars 2022.
^ ”National composition of all-Ukrainian population census'2001”. web.archive.org. 17 december 2011. Arkiverad från originalet den 17 december 2011. https://web.archive.org/web/20111217151026/http://2001.ukrcensus.gov.ua/eng/results/general/nationality/. Läst 13 januari 2022.
^ Harding, David; James, Liam (22 februari 2022). ”Putin declares eastern Ukraine regions independent in signed decree” (på engelska). The Independent. Arkiverad från originalet den 7 april 2022. https://web.archive.org/web/20220407023831/https://www.independent.co.uk/news/world/europe/russia-ukraine-donetsk-luhansk-putin-b2019840.html. Läst 22 februari 2022.
^ Hopkins, Valerie; Kramer, Andrew E. (21 februari 2022). ”Why it matters that Russia just recognized Donetsk and Luhansk.” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. Arkiverad från originalet den 22 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220222012542/https://www.nytimes.com/2022/02/21/world/europe/donetsk-luhansk-donbas-ukraine.html. Läst 22 februari 2022.
^ Johan Wikén (24 februari 2022). ”Så ser det ut runt om i Ukraina efter Rysslands invasion” (på svenska). Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 4 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220304073933/https://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-vaknar-ukraina-till-explosioner. Läst 5 mars 2022.

[2] ”Population (by estimate) as of 1 January 2022.”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210306154326/https://ukrstat.org/en/operativ/operativ2020/ds/kn/xls/kn1220_ue.xls.

[imf.org-3] [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023.

[hdirapport2022-4] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[svenska.yle.fi-5] ”Krimhalvön förklarar sig självständig”. Yle. Arkiverad från originalet den 14 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210214023159/https://svenska.yle.fi/artikel/2014/03/11/krimhalvon-forklarar-sig-sjalvstandig. Läst 24 januari 2016.

[chin11-345-6] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet chin11-345

[gray111218-7] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet gray111218

[briggs120508-8] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet briggs120508

[cbc.ca-9] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet cbc.ca

[:4-10] [a b c] ”Ukraina – Äldre historia”. www.ui.se. Utrikespolitiska institutet. Arkiverad från originalet den 5 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220305100333/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ukraina/aldre-historia/. Läst 5 mars 2022.

[neSovjetunionen-11] Sovjetunionen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 4 november 2022.

[blackseagrain-12] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet blackseagrain

[13] ”Russia’s Black Sea fleet in Sevastopol beyond 2017”. Diploweb. Arkiverad från originalet den 7 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220307001715/https://www.diploweb.com/Russia-s-Black-Sea-fleet-in.html. Läst 7 mars 2022.

[:5-14] ”Ukraina – Utrikespolitik och försvar”. www.ui.se. Arkiverad från originalet den 5 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220305165419/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ukraina/utrikespolitik-och-forsvar/. Läst 5 mars 2022.

[15] ”National composition of all-Ukrainian population census'2001”. web.archive.org. 17 december 2011. Arkiverad från originalet den 17 december 2011. https://web.archive.org/web/20111217151026/http://2001.ukrcensus.gov.ua/eng/results/general/nationality/. Läst 13 januari 2022.

[16] Harding, David; James, Liam (22 februari 2022). ”Putin declares eastern Ukraine regions independent in signed decree” (på engelska). The Independent. Arkiverad från originalet den 7 april 2022. https://web.archive.org/web/20220407023831/https://www.independent.co.uk/news/world/europe/russia-ukraine-donetsk-luhansk-putin-b2019840.html. Läst 22 februari 2022.

[:0-17] Hopkins, Valerie; Kramer, Andrew E. (21 februari 2022). ”Why it matters that Russia just recognized Donetsk and Luhansk.” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. Arkiverad från originalet den 22 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220222012542/https://www.nytimes.com/2022/02/21/world/europe/donetsk-luhansk-donbas-ukraine.html. Läst 22 februari 2022.

[18] Johan Wikén (24 februari 2022). ”Så ser det ut runt om i Ukraina efter Rysslands invasion” (på svenska). Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 4 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220304073933/https://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-vaknar-ukraina-till-explosioner. Läst 5 mars 2022.

[a]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]