Vaccination

Ett barn får ett oralt vaccin mot polio.
En läkare vaccinerar ett barn mot tyfoidfeber i Texas, USA, april 1943.
Vaccinering mot smittkoppor. Läkaren Jean Louis Alibert rispar i ett småbarns arm, för att kunna ympa in vaccinet, medan han med andra handen gnuggar in vaccin i armen på det barn vars hud han redan rispat. Målning av Constant-Joseph Desbordes från 1820.
Person som blir vaccinerad mot covid-19 i Sverige.
Observationssal för nyss vaccinerade mot covid-19 i Kistamässan, 2021

Vaccination eller vaccinering är en metod att framkalla skydd mot vissa infektionssjukdomar genom tillförsel av vaccin. De flesta vaccin som är i bruk har en huvudkomponent i form av proteiner, antigen, från viruset eller bakterien. Denna aktiverar kroppens immunförsvar mot den sjukdomsalstrande faktorn. Den andra är en adjuvant som genom allmänt retande av immunförsvaret ska förstärka kroppens reaktion mot vaccinet, och därmed skapa mer långvarigt skydd. Under 2000-talet har även vacciner baserade på nukleinsyra tagits fram.

Den moderna immunologin började i princip med bland andra Edward Jenners vaccin mot smittkoppor och Louis Pasteurs försök med vaccin mot mjältbrand, kolera och rabies.[1] Vaccinationens historia är dock äldre än så om man räknar den ympning som praktiserades i Kina redan under 1000-talet.[2] Med hjälp av vaccin har sjukdomen smittkoppor utrotats och polio är på väg att utrotas. Flera andra infektionssjukdomar har i princip försvunnit i länder med effektiva barnvaccinationsprogram: bland annat mässling, påssjuka, röda hund, kikhosta och stelkramp.[3]

  1. ^ Kuby_Immunology 2007, s. 2-3, 475.
  2. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet myth
  3. ^ Kuby_Immunology 2007, s. 3, 475.

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search