ENIAC

Ficha de softwareENIAC
Tipu computadora única (es) Traducir y ordenador decimal (es) Traducir
Parte de University of Pennsylvania School of Engineering and Applied Science (en) Traducir
UNIVAC I (es) Traducir
Cambiar los datos en Wikidata

ENIAC, acrónimu de Electronic Numerical Integrator And Computer (Ordenador ya Integrador Numbéricu Electrónicu),[1][2] foi unu de los primeros ordenadores de propósitu xeneral. Yera Turing-completa, dixital, y susceptible de ser reprogramada pa resolver «una estensa clase de problemes numbéricos».[3][4] Foi primeramente diseñada pa calcular tables de tiru d'artillería destinaes al Llaboratoriu d'Investigación Balística del Exércitu de los Estaos Xuníos.[5][6] Los inxenieros John Presper Eckert y John William Mauchly lleváronse'l méritu pola construcción pero fueren seis muyeres quien la programaron: Betty Snyder Holberton, Jean Jennings Bartik, Kathleen McNulty Mauchly Antonelli, Marlyn Wescoff Meltzer, Ruth Lichterman Teitelbaum y Frances Bilas Spence.[7][8][9][10][11][12][13]

  1. John Presper Eckert Jr. y John W. Mauchly, Electronic Numerical Integrator and Computer, United States Patent Office, US Patent 3,120,606, presentada 26.6.1947, dada 4.2.1964, ya invalidada el 9.10.1973 dempués del fallu xudicial en “Honeywell v. Sperry Rand” 180 USPQ 673 (D. Minn. 1973).
  2. Goldstine 1972
  3. Goldstine & Goldstine 1946, p. 97
  4. Shurkin 1996
  5. Goldstine 1972, p. 214
  6. El primer usu de ENIAC foi la realización de cálculos pa la bomba d'hidróxenu.
  7. The World's First Programmers, the Women of the ENIAC, to come to NYC
  8. ENIAC Programmers Project - Honoring Computer Pioneers and Preserving Their Stories
  9. «ENIAC Programmers Project». Consultáu'l 27 de febreru de 2016.
  10. Donaldson James, Susan (4 d'avientu de 2007). ABC News (ed.): «First Computer Programmers Inspire Documentary». Consultáu'l 27 de febreru de 2016.
  11. Women Proto-Programmers Get Their Just Reward
  12. Error de cita: La etiqueta <ref> nun ye válida; nun se conseñó testu pa les referencies nomaes muyeres
  13. Light, Jennifer S. (1999). «When Computers Were Women». Technology and Culture 40 (3):  páxs. 455–483. doi 10.1353/tech.1999.0128. http://pcfly.info/doc/Computers/18.pdf. 

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search