Rotationsprincip

Rotationsprincip är en princip om att en person bör ha uppdrag som politiker, vara förtroendevald, under en begränsad period och att personen roteras ut från sitt uppdrag per automatik när personen suttit den maximala tiden. Den maximala tiden uttrycks ofta som ett antal år i följd. Men andra ord kan personen återkomma och kandidera till uppdraget efter uppehåll (oftast minst en mandatperiod). Rotationsprincipen kan också kallas "principen mot långsitteri", vilket är en mer tillspetsad benämning.

I riksdagsmotion 2002/03:K223^[1] med titeln "Begränsning av riksdagsledamöters möjlighet till återval" föreslås att rotationsprincipen ska lagstadgas för riksdagsledamöter. I Konstitutionsutskottets betänkande 2003/04:KU13 föreslogs att motionen skulle avslås och motionen avslogs också av Riksdagens kammare med acklamation.

Bland partier i Sverige tillämpar Miljöpartiet de gröna denna princip i olika utsträckning beroende på lokala bestämmelser. För uppdrag som exempelvis språkrör, riksdagsledamot och statsråd regleras rotationsprincipen i partiet stadgar (exempelvis 11.7 §, 12.1 § och 17.2 §)^[2].