Tocqueville-effekten

Toqueville-effekten (även känd som Toqueville-paradoxen)^[1] är en sociologisk och politisk teori. Det syftar på tanken att en samhällelig frustration växer snabbare än samhällsförbättringarna och folks möjligheter att förändra sina liv till det bättre.^[2]^[3] Effekten är namngiven efter Alexis de Tocqueville.

^ Elster, Jon (2009-04-27) (på engelska). Alexis de Tocqueville, the First Social Scientist. Cambridge University Press. Sid. 162. ISBN 9780521518444. https://books.google.com/books?id=fjTiqu3a1L4C&q=%22Tocqueville+paradox%22&pg=PA162.
^ Swedberg, Richard (2009) (på engelska). Tocqueville's Political Economy. Princeton University Press. Sid. 260. ISBN 9781400830084. https://books.google.com/books?id=SnzS-8X0UeQC&q=tocqueville+effect&pg=PA260.
^ Mackie, Gerry (november 1995). ”Frustration and preference change in international migration” (på engelska). European Journal of Sociology 36 (2): sid. 185–208. doi:10.1017/S0003975600007530.

[1] Elster, Jon (2009-04-27) (på engelska). Alexis de Tocqueville, the First Social Scientist. Cambridge University Press. Sid. 162. ISBN 9780521518444. https://books.google.com/books?id=fjTiqu3a1L4C&q=%22Tocqueville+paradox%22&pg=PA162.

[2] Swedberg, Richard (2009) (på engelska). Tocqueville's Political Economy. Princeton University Press. Sid. 260. ISBN 9781400830084. https://books.google.com/books?id=SnzS-8X0UeQC&q=tocqueville+effect&pg=PA260.

[3] Mackie, Gerry (november 1995). ”Frustration and preference change in international migration” (på engelska). European Journal of Sociology 36 (2): sid. 185–208. doi:10.1017/S0003975600007530.

[1]

[2]

[3]