Tamhazt

Archaefructus liaoningensis, later aqbur maḍi n urelluc

Tamhazt Di tesnudert, d ayen yelfan di tulsa (yeḍran deg ineddel) i d-yettilin deg telmas d tfekkiwin n imuddiren ɣef teɣzi n wakud, d yiwen umazrar id yeṭṭfen seg talɣiwin timezwura maḍi armi d imuddar n tura. Amezruy n temhazt n tudert yezmer ad yettwiglem s yiwen waddag meqqren neɣ aṭas n waddagen n tgetjinit (poygénie).
Tamhazt tqqen ɣer usnulfu n telmas, maca seg-s daɣen i d-itekk ungar-nsent. Dɣa d turda n wefran agaman id yessumer Charles Darwin i yettilin deffir inbeddalen-a, ulamma aṭas ineḍruyen i itekkin Send n tuffɣa ɣer tsemlilt taneggarut i d-ijemmlen tiẓri n temhazt. D acu tura aṭas isnudranen i yettagin ula d awal-a n « tiẓri » imi ɣur-sen d ayen yessurfen amecwar-nni s wayen i d-tufa tussna tineggura-ya s wallalen atraren, ladɣa s igmaḍ n tesnudert talayant (biologique moléculaire) i d-yufan s tseddi, d amedya, amek yecrek w ADN n wemdan d yibki. Maca si tama nniḍen, d udem-a n lqerban gar umdan d uɣersiw i yeǧǧan aṭas n leṣwat ad ilin mgal tikti n temhazt ; llan gar-asen ula d imusnawen i iɛerḍen ad gen tizrawin-nsen s webrid-iḍen iɣef teɣleb tezrirt n teflest d tektiwin timasɣannin (n ddin). Amedya, qqaren belli d tidet, amdan yezmer ad yili iɛedda-d ɣef waṭas n tsurifin uqbel ad yaweḍ akka d amdan, maca yella kan w’i iwellhen inbeddalen i d-yeḍran si tazwara, meḥsub d Rebbi-nni iss i ttamnen ; aya d ayen iwumi semman « asɣiwes amegzu » ( le dessein intelligent).


© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search