Aluminium

Ångtryck
	Aluminium
B; ↑; Al; ↓; Ga	Magnesium ← Aluminium → Kisel
Generella egenskaper
Relativ atommassa	26,9815385(7) u
Utseende	Silverfärgad
Fysikaliska egenskaper
Densitet	2,7 g/cm3
– flytande, vid smältpunkten	2,375 g/cm3
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	933,47 K (660,32 °C)
Kokpunkt	2 743 K (2 470 °C)
Molvolym	10 × 10−6 m³/mol
Smältvärme	10,7 kJ/mol
Ångbildningsvärme	284 kJ/mol
Specifik värmekapacitet	897 J/(kg × K)
Molär värmekapacitet	24,2 J/(mol × K)
Atomära egenskaper
Atomradie	143 pm
Kovalent radie	121 ± 4 pm
van der Waalsradie	184 pm
Elektronaffinitet	42,5 kJ/mol
Jonisationspotential	Första: 577,5 kJ/mol; Andra: 1 816,7 kJ/mol; Tredje: 2 744,8 kJ/mol; Fjärde: 11 577 kJ/mol; (Lista)
Arbetsfunktion	4,06–4,26 eV
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Ne] 3s2 3p1
e− per skal	2, 8, 3
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	3, 2, 1, −1, −2
Oxider (basicitet)	Al2O3 (amfoterisk)
Elektronegativitet	1,61 (Paulingskalan); 1,613 (Allenskalan)
Normalpotential	−1,676 V (Al3+ + 3 e− → Al)
Diverse
Kristallstruktur	Kubisk ytcentrerad ;
Ljudhastighet	6250–6500 (longitudinell våg) m/s; 3100 (transversell våg) m/s
Termisk expansion	23,1 µm/(m × K) (25 °C)
Värmeledningsförmåga	237 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet	37,7 × 106 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet	28,2 nΩ × m (20 °C)
Magnetism	Paramagnetisk
Magnetisk susceptibilitet	2,1 × 10−5
Youngs modul	70 GPa
Skjuvmodul	26 GPa
Kompressionsmodul	76 GPa
Poissons konstant	0,35
Mohs hårdhet	2,75
Vickers hårdhet	167 MPa
Brinells hårdhet	245 MPa
Identifikation
CAS-nummer	7429-90-5
EG-nummer	231-072-3
Pubchem	5359268
RTECS-nummer	BD0330000
Historia
Namnursprung	Alumina, en förening (ursprungligen aluminum).
Förutsägelse	Antoine Lavoisier (1787)
Första isolation	Hans Christian Ørsted (1825)
Namngivare	Humphry Davy (1807)
Stabilaste isotoper
Säkerhetsinformation
	Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
	GHS-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa:
; Brandfarlig
H-fraser	H228, H250, H261
P-fraser	P210, P222, P231+232, P280, P422, P501
EU-märkning av farliga ämnen
	EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa:
; Brandfarlig; (F)
R-fraser	R10, R15, R17
S-fraser	S(2), S7/8, S43
NFPA 704
	1 0 1
	SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Aluminium är ett metalliskt grundämne med atomnummer 13. Aluminium är en lättmetall. Det är den vanligaste metallen i jordskorpan.

^ IUPAC, Standard Atomic Weights Revised v2 .
^ W. B. Frank, W. E. Haupin, H. Vogt, M. Bruno, J. Thonstad, R. K. Dawless, H. Kvande, O. A. Taiwo: Aluminium. In: Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry. Wiley-VCH, Weinheim 2009, doi:10.1002/14356007.a01_459.pub2.
^ Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. I: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
^ Manjeera Mantina, Adam C. Chamberlin, Rosendo Valero, Christopher J. Cramer, Donald G. Truhlar: Consistent van der Waals Radii for the Whole Main Group. I: The Journal of Physical Chemistry A. 113, 2009, S. 5806–5812, doi:10.1021/jp8111556.
^ David R. Lide (Hrsg.): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC Press LLC, 1998, ISBN 0-8493-0479-2.
^ Rose, Joseph L. (2004). Ultrasonic Waves in Solid Media. Cambridge University Press. sid. 44. ISBN 978-0-521-54889-2
^ Kundu, Tribikram (2012). Ultrasonic and Electromagnetic NDE for Structure and Material Characterization. CRC Press. sid. 94. ISBN 1-4398-3663-9
^ Lide, D. R. (2000). ”Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds”. CRC Handbook of Chemistry and Physics (Ed.81). CRC Press. ISBN 0849304814. Läst 5 november 2015
^ Robert C. Weast (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990, ISBN 0-8493-0470-9, S. E-129 bis E-145. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
^ ”Aluminium”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080714174141/http://wdb.ebb1.arch.tu-muenchen.de/metalle.php?doctype=2&id=1&gruppe=1. Läst 5 november 2015. I: Baustoffsammlung der Fakultät für Architektur der TU München.
^ ”Nicht-Eisen-Metalle”. Arkiverad från originalet den 29 december 2009. https://web.archive.org/web/20091229191618/http://www.imtek.de/avt/content/upload/vorlesung/2007/wt_5_2007.pdf. Läst 5 november 2015. (PDF)
^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
^ – Online Etymological Dictionary
^ [a b] ”Aluminum”. Los Alamos National Laboratory. http://periodic.lanl.gov/13.shtml. Läst 3 mars 2013.
^ ”13 Aluminium”. Elements.vanderkrogt.net. http://elements.vanderkrogt.net/element.php?sym=al. Läst 12 september 2008.
^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CLP_500053

[IUPAC-1] IUPAC, Standard Atomic Weights Revised v2 .

[2] W. B. Frank, W. E. Haupin, H. Vogt, M. Bruno, J. Thonstad, R. K. Dawless, H. Kvande, O. A. Taiwo: Aluminium. In: Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry. Wiley-VCH, Weinheim 2009, doi:10.1002/14356007.a01_459.pub2.

[Zhang-3] Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. I: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.

[Harry_H._Binder-4] Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.

[5] Manjeera Mantina, Adam C. Chamberlin, Rosendo Valero, Christopher J. Cramer, Donald G. Truhlar: Consistent van der Waals Radii for the Whole Main Group. I: The Journal of Physical Chemistry A. 113, 2009, S. 5806–5812, doi:10.1021/jp8111556.

[6] David R. Lide (Hrsg.): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC Press LLC, 1998, ISBN 0-8493-0479-2.

[rose2004-7] Rose, Joseph L. (2004). Ultrasonic Waves in Solid Media. Cambridge University Press. sid. 44. ISBN 978-0-521-54889-2

[Kundu2012-8] Kundu, Tribikram (2012). Ultrasonic and Electromagnetic NDE for Structure and Material Characterization. CRC Press. sid. 94. ISBN 1-4398-3663-9

[9] Lide, D. R. (2000). ”Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds”. CRC Handbook of Chemistry and Physics (Ed.81). CRC Press. ISBN 0849304814. Läst 5 november 2015

[10] Robert C. Weast (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990, ISBN 0-8493-0470-9, S. E-129 bis E-145. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.

[11] ”Aluminium”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080714174141/http://wdb.ebb1.arch.tu-muenchen.de/metalle.php?doctype=2&id=1&gruppe=1. Läst 5 november 2015. I: Baustoffsammlung der Fakultät für Architektur der TU München.

[imtek2007-12] ”Nicht-Eisen-Metalle”. Arkiverad från originalet den 29 december 2009. https://web.archive.org/web/20091229191618/http://www.imtek.de/avt/content/upload/vorlesung/2007/wt_5_2007.pdf. Läst 5 november 2015. (PDF)

[13] Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table

[14] – Online Etymological Dictionary

[losalamos-15] [a b] ”Aluminum”. Los Alamos National Laboratory. http://periodic.lanl.gov/13.shtml. Läst 3 mars 2013.

[16] ”13 Aluminium”. Elements.vanderkrogt.net. http://elements.vanderkrogt.net/element.php?sym=al. Läst 12 september 2008.

[CLP_500053-17] [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CLP_500053

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]