Amerikanska frihetskriget

Amerikanska frihetskriget
	; Medurs från övre vänster: Slaget vid Bunker Hill, Montgomerys död vid Québec, Slaget vid Cowpens, "Moonlight Battle"
Ägde rum	19 april 1775 – 3 september 1783 (8 år, 4 månader och 15 dagar)
Plats	Östra Nordamerika, Gibraltar, Balearerna, Centralamerika; Franska, holländska och engelska koloniala besittningar i Indiska subkontinenten och annorstädes;; Europeiska kustvatten, Karibiska havet, Atlanten och Indiska oceanen
Resultat	Allierad seger Parisavtalet; Storbritannien erkänner USA:s självständighet; Upplösning av första brittiska imperiet; Storbritannien bibehåller Kanada och Gibraltar;
Territoriella; ändringar	Storbritannien förlorar området öster om Mississippifloden och söder om Stora sjöarna & Saint Lawrencefloden till USA och Spanien Spanien erhåller Östra Florida, Västra Florida och Menorca; Storbritannien överlåter Tobago och Senegal till Frankrike; Holländska republiken överlåter Negapatnam till Storbritannien;
Stridande
USA ; Frankrike ; Spanien ; Holländska republiken; Oneida; Tuscarora; Republiken Vermont; Watauga Association; Catawba; Lenni Lenape	Storbritannien; Hessen-Kassel; Braunschweig-Lüneburg; Hessen-Hanau; Braunschweig-Wolfenbüttel; Ansbach-Bayreuth; Waldeck-Pyrmont; Anhalt-Zerbst; Irokeser; Cherokeser
Befälhavare och ledare
George Washington; Nathanael Greene ; Horatio Gates; Richard Montgomery; Daniel Morgan; Henry Knox; Ethan Allen; Francis Nash; Francis Marion; Benedict Arnold (bytte sida); Friedrich Wilhelm von Steuben; Marquis de La Fayette; Comte de Rochambeau; Comte de Grasse; Bailli de Suffren; Bernardo de Galvez; Luis de Córdova; Juan de Lángara	Lord North; Sir William Howe; Thomas Gage; Sir Henry Clinton ; Lord Cornwallis (tillfångatagen) ; Sir Guy Carleton; Allan Maclean; Alexander Stewart; James Agnew; James Grant; John Burgoyne (tillfångatagen) ; Benedict Arnold ; George Rodney ; Richard Howe; Wilhelm von Knyphausen ; Joseph Brant
Styrka
Som högst:; 35 000 kontinentala; 44 500 milis; 5 000 kontinentala sjömän (som högst 1779); 34 kontinentala skepp (som högst 1779); 53 skepp (aktiv tjänst vid något tillfälle under kriget); 10 000 fransmän (i Amerika); ~60 000 franska och spanska (i Europa)	Som högst:; 56 000 britter[källa behövs]; 78 Royal Navy-skepp ; 171 000 sjömän (176 brittiska sjömän); 30 000 tyskar; 50 000 lojalister; 13 000 infödda
Förluster
50 000± amerikanska döda och skadade	20 000± brittiska armén döda och skadade 19 740 sjömän döda; 42 000 sjömän deserterade; 7 554 tyska döda

Den här artikeln handlar om de militära striderna. För politiska och sociala utvecklingen, inklusive ursprung och efterdyningarna av kriget, se Amerikanska revolutionen.

Nordamerikanska frihetskriget^[11] (även känt som amerikanska frihetskriget^[12]) var det krig 1775–1783 genom vilket landet USA bildades och blev en självständig stat. Kriget började som ett krig mellan Kungariket Storbritannien och de tretton brittiska kolonierna i Nordamerika och utvecklades till ett globalt krig mellan flera europeiska stormakter.

^ [a b c] Greene, Jack P.; Pole., J.R. (2003) (på engelska). A Companion to the American Revolution. Wiley-Blackwell. sid. 328
^ Everett C., Dolman (2004) (på engelska). The Warrior State: How Military Organization Structures Politics. Macmillan. sid. 163
^ Montero^{[förtydliga]} s. 356
^ [a b c] Piers; Mackesy (1993) (på engelska). The War for America: 1775–1783 (nytryck). London: University of Nebraska Press. ISBN 0-8032-8192-7. http://www.questia.com/library/book/the-war-for-america-1775-1783-by-piers-mackesy.jsp Högt ansedd undersökning av brittisk strategi och ledarskap.
^ Berry, A.J. (2006) (på engelska). A Time of Terror. sid. 252
^ Claude, Van Tyne (1902) (på engelska). The loyalists in the American Revolution. sid. 182–183
^ Greene, Jack P.; Pole, J.R. (1999) (på engelska). The Blackwell Encyclopedia of the American Revolution (nytryck). Malden, Massachusetts: Blackwell. sid. 393. ISBN 1-55786-547-7 Essäsamling fokuserad på politisk- och socialhistoria.
^ Boatner, Mark Mayo, III. (1966; nytryck 1974) (på engelska). Encyclopedia of the American Revolution. sid. 545. ISBN 0-8117-0578-1 Militära ämnen, refererar till många andrahandskällor.
^ Shy, John (1976) (på engelska). A People Numerous and Armed: Reflections on the Military Struggle for American Independence. New York: Oxford University Press. sid. 249–50. ISBN 0-19-502013-8 ; reviderad University of Michigan Press, 1990 (ISBN 0-472-06431-2). Essäsamling.
^ Chambers, John Whiteclay II (1999) (på engelska). The Oxford Companion to American Military History. Oxford University Press. sid. 849. ISBN 0-19-507198-0 Den lägre siffran av skadade.
^ ”nordamerikanska frihetskriget - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nordamerikanska-frihetskriget. Läst 19 april 2020.
^ ”amerikanska frihetskriget - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/amerikanska-frihetskriget. Läst 19 april 2020.

[Greene328-1] [a b c] Greene, Jack P.; Pole., J.R. (2003) (på engelska). A Companion to the American Revolution. Wiley-Blackwell. sid. 328

[Dolman-2] Everett C., Dolman (2004) (på engelska). The Warrior State: How Military Organization Structures Politics. Macmillan. sid. 163

[3] Montero^{[förtydliga]} s. 356

[Mackesy6-4] [a b c] Piers; Mackesy (1993) (på engelska). The War for America: 1775–1783 (nytryck). London: University of Nebraska Press. ISBN 0-8032-8192-7. http://www.questia.com/library/book/the-war-for-america-1775-1783-by-piers-mackesy.jsp Högt ansedd undersökning av brittisk strategi och ledarskap.

[5] Berry, A.J. (2006) (på engelska). A Time of Terror. sid. 252

[6] Claude, Van Tyne (1902) (på engelska). The loyalists in the American Revolution. sid. 182–183

[7] Greene, Jack P.; Pole, J.R. (1999) (på engelska). The Blackwell Encyclopedia of the American Revolution (nytryck). Malden, Massachusetts: Blackwell. sid. 393. ISBN 1-55786-547-7 Essäsamling fokuserad på politisk- och socialhistoria.

[8] Boatner, Mark Mayo, III. (1966; nytryck 1974) (på engelska). Encyclopedia of the American Revolution. sid. 545. ISBN 0-8117-0578-1 Militära ämnen, refererar till många andrahandskällor.

[9] Shy, John (1976) (på engelska). A People Numerous and Armed: Reflections on the Military Struggle for American Independence. New York: Oxford University Press. sid. 249–50. ISBN 0-19-502013-8 ; reviderad University of Michigan Press, 1990 (ISBN 0-472-06431-2). Essäsamling.

[10] Chambers, John Whiteclay II (1999) (på engelska). The Oxford Companion to American Military History. Oxford University Press. sid. 849. ISBN 0-19-507198-0 Den lägre siffran av skadade.

[11] ”nordamerikanska frihetskriget - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nordamerikanska-frihetskriget. Läst 19 april 2020.

[12] ”amerikanska frihetskriget - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/amerikanska-frihetskriget. Läst 19 april 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]