Basinkomst

Basinkomst, även kallat medborgarlön eller grundinkomst, är en idé om att samhället garanterar alla medborgare en ovillkorlig ekonomisk grundtrygghet som det går att leva enkelt på. Medborgarna, eller invånarna, får garantin helt ovillkorligt och det är en ”lika till alla”-princip som gäller (det vill säga lika till alla vuxna eller åtminstone alla vuxna i arbetsför ålder). Det kan ske i form av lika utbetalningar till alla eller en garanterad inkomst när man tjänar under en viss summa eller saknar traditionell arbetsinkomst. Basinkomst är tänkt som ett nytt välfärdssystem med enkelhet och transparens utan byråkrati, övervakning och kontroll^[1] eller fattigdomsfällor. Systemet antas ge incitament till arbetsdelning, men också underlätta för dem som vill byta jobb, småföretagare och ideellt arbetande. Dessutom antas basinkomst bidra till demokratins och kulturlivets vitalisering och en socialt hållbar utveckling. Försöksverksamheter och etablerade varianter har förekommit sedan 1970-talet, i länder som USA, Kanada, Finland, Indien, Kenya och Uganda, med positiva resultat. Villkorslösa utbetalningar till alla medborgare har förekommit i USA under covidpandemin 2020-21.

Basinkomst skulle kunna tänkas bidra till en ömsesidig tillit mellan makthavare och medborgare, med mindre fattigdom,^[2] utanförskap, ohälsa, kriminalitet, barnarbete och prostitution, särskilt i regioner där dessa problem är stora.^[3] I debatten föreslås olika former av finansiering, de flesta förutser att existerande villkorliga bidrag med tillhörande kontrollbyråkrati, som försörjningsstöd, och grunden i arbetslöshetsersättningen tas bort och ersätts av basinkomsten.^[4] Basinkomsten ska också gälla om sjukförsäkringen blir för låg eller försvinner. De storleksordningar det talas om i Sverige (2020) kan ligga mellan 8 000 och 12 000 i månaden.

Basinkomst som idé har förekommit sedan 1700-talet och har i modern tid förespråkats av många nobelbelönade ekonomer från höger till vänster (Milton Friedman, Joseph Stiglitz med flera) och tänkare som arbetskritikern Bertrand Russell och Martin Luther King. Carole Pateman och Nancy Fraser har argumenterat för att basinkomst är mycket bra för kvinnor ur ett feministiskt perspektiv.^[5]

Till den vanligaste kritiken mot basinkomst hör invändningar om att "det blir för dyrt".^[6][7][8]