Buchenwald

För andra betydelser, se Buchenwald (olika betydelser).

Buchenwald
Plats	Weimar
I bruk	15 juli 1937 – 11 april 1945
Kommendant	Karl Koch (1937–1941) Hermann Pister (1942–1945)
Antal döda	56 545
Befriat av	6th Armored Division, USA:s armé

Buchenwald var ett koncentrationsläger på Ettersberg, cirka 7 kilometer nordväst om staden Weimar i nuvarande Thüringen. Koncentrationslägret var ett av de största och inrättades av den tyska regeringen 1937. Under en period gjordes experiment med tyfusvaccin, vilket dödade minst 154 personer. Martin Sommer, som var SS-Hauptscharführer, var en av lägrets mest brutala vakter och lät korsfästa prästerna Otto Neururer och Mathias Spanlang för deras tro.

Koncentrationslägret Buchenwald var uppdelat i tre separata områden och hade också över hundra permanenta arbetsavdelningar och underläger i centrala och västra Tyskland fram till krigsslutet.^[1]

Under andra världskriget hölls här mer än 248 000 fångar. Sammanlagt 56 500 människor avrättades eller avled i lägret till följd av sjukdomar, undernäring, hårt arbete och nazimedicinska experiment. Det var tekniskt sett inte ett utrotningsläger, men i lägret dog 24 procent av fångarna. Det låg flera fabriker på området, i vilka fångarna arbetade 12-timmarsskift. Medicinska experiment utfördes på fångarna. Det fanns ingen gaskammare som i andra läger. Bland de döda fanns danska polismän, som tagits tillfånga av nazisterna. Även norska motståndsmän fördes hit. Folke Bernadotte försökte få dem fria.

I maj 1941 öppnades en biograf i Buchenwald. Det fanns också en viss, men högst begränsad, tillgång till böcker och tidningar i lägret. Bland de tillåtna tidningarna fanns Völkischer Beobachter, de lokala nazistbladen och tidningar från fångarnas hemkommuner.^[2]

I Buchenwald drev SS från 1944 en lägerbordell med polska kvinnor speciellt för den ukrainska vaktpersonal som arbetade under SS:s befäl.^[3]

Den 24 augusti 1944 blev Buchenwald bombat av amerikanerna. Ungefär fyrahundra fångar dödades, bland annat den italienska prinsessan Mafalda av Savojen.