Demens

	Demens
	Latin: dementia
	Jämförelse mellan en normal hjärna (t.v.) och en hjärna hos en person med Alzheimers (t.h.).
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	F00-F07
ICD-9	290-294
DiseasesDB	29283
Medlineplus	000739
MeSH	svensk engelsk

Demens är ett syndrom (en samling symtom) som innefattar en organisk psykisk störning av högre intellektuella funktioner med försämring av minne och logiskt tänkande, samt personlighetsförändringar och emotionella störningar utan medvetandesänkning. Demens innebär en kognitiv reduktion som är så allvarlig att det innebär en påtaglig eller invalidiserande oförmåga. En mildare kognitiv reduktion benämns mild kognitiv störning.^[1]

Demenssjukdomarna räknas globalt till en av de stora folksjukdomarna och ålder är en av de viktigaste riskfaktorerna. Livsstilsfaktorer och utbildningsnivåer är också starka påverkansfaktorer, vilket gör att risknivåerna i olika delar av världen varierar. Antalet personer som levde med demenssjukdom i världen 2019 var uppskattningsvis 57,4 miljoner människor och till år 2050 förväntas antalet nästan tredubblas till 152,8 miljoner. Under samma period förväntas antalet personer som lever med demenssjukdom i Sverige att öka med 62 procent från 154 000 till omkring 250 000.^[2]

Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens. Demenssjukdomar brukar kallas "de anhörigas sjukdom" eftersom de närmast anhöriga ofta får ta ett stort ansvar där social isolering och psykisk ohälsa inte är ovanligt.^[3]

Det går inte att bota en demenssjukdom,^[4] utan hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens åtgärder inriktas på att lindra symtom och att på olika sätt kompensera för de funktionshinder som personen drabbas av.^[5]

^ ”Demens”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818102452/http://www.apoteketfarmaci.se/NyheterOchFakta/Farmaci%20Lkemedelsboken/Demens.pdf.
^ Nichols, Emma; Steinmetz, Jaimie D; Vollset, Stein Emil; Fukutaki, Kai; Chalek, Julian; Abd-Allah, Foad (2022-02). ”Estimation of the global prevalence of dementia in 2019 and forecasted prevalence in 2050: an analysis for the Global Burden of Disease Study 2019” (på engelska). The Lancet Public Health 7 (2): sid. e105–e125. doi:10.1016/S2468-2667(21)00249-8. PMID 34998485. PMC: PMC8810394. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S2468266721002498. Läst 22 mars 2022.
^ Maria Brander och Marie Nilsson: "De anhörigas sjukdom Att uppmärksamma och underlätta situationen för anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom i hemmet. Högskolan i Halmstad/Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS), 2008
^ Demenscentrum: Demenssjukdomar, läst 24 september 2015
^ ”Alzheimerdrabbade ges inte samma rätt som andra sjuka - DN.SE”. http://www.dn.se/debatt/alzheimerdrabbade-ges-inte-samma-ratt-som-andra-sjuka/. Läst 21 september 2015.

[1] ”Demens”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818102452/http://www.apoteketfarmaci.se/NyheterOchFakta/Farmaci%20Lkemedelsboken/Demens.pdf.

[2] Nichols, Emma; Steinmetz, Jaimie D; Vollset, Stein Emil; Fukutaki, Kai; Chalek, Julian; Abd-Allah, Foad (2022-02). ”Estimation of the global prevalence of dementia in 2019 and forecasted prevalence in 2050: an analysis for the Global Burden of Disease Study 2019” (på engelska). The Lancet Public Health 7 (2): sid. e105–e125. doi:10.1016/S2468-2667(21)00249-8. PMID 34998485. PMC: PMC8810394. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S2468266721002498. Läst 22 mars 2022.

[3] Maria Brander och Marie Nilsson: "De anhörigas sjukdom Att uppmärksamma och underlätta situationen för anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom i hemmet. Högskolan i Halmstad/Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS), 2008

[4] Demenscentrum: Demenssjukdomar, läst 24 september 2015

[5] ”Alzheimerdrabbade ges inte samma rätt som andra sjuka - DN.SE”. http://www.dn.se/debatt/alzheimerdrabbade-ges-inte-samma-ratt-som-andra-sjuka/. Läst 21 september 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]