Diskriminering

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Vissa avsnitt saknar helt källor. Delar av artikeln har även ifrågasatts av andra skäl, se diskussionssidan (2023-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Diskriminering är när en person inte kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter eller andra lagliga rättigheter på lika villkor som andra på grund av en orättvis åtskillnad i policy, lag eller handlingar.^[1] I begreppet är underförstått att åtskillnaden innebär något negativt för den drabbade.^[2] Inom arbetslivet innebär diskriminering att behandla människor annorlunda eller mindre fördelaktigt på grund av egenskaper som inte är relaterade till deras meriter eller yrkeskraven.^[3]

Det anses diskriminerande att göra åtskillnad på grund av sådana egenskaper som anses medfödda, förvärvade eller ibland valda och grundläggande för den kulturella identiteten. Sådana egenskaper kallas diskrimineringsgrunder. Det kan handla om till exempel kön, etnicitet, ras, sexuell läggning eller religion.^[4]Det kan också handla om exempelvis hudfärg,^[5] ålder,^[6]inkomst^[7], kast,^[8] funktionsnedsättning, flyktingskap, könsidentitet eller att man tillhör urbefolkningen i ett land.^[9]

Diskriminering kan finnas på strukturell nivå, genom att en stat har olika lagar för olika grupper eller genom att samhällsnormen innebär att vissa grupper behandlas sämre.^[10][11][12] Diskriminering kan också finnas på individuell nivå, genom att en individ, en myndighet, en arbetsgivare, en organisation, ett företag, eller en person som representerar dessa, utifrån sin egen uppfattning särbehandlar specifika individer.

Både strukturell och individuell diskriminering finns i många länder, i alla delar av världen, inklusive i sammanhang där diskriminering anses felaktigt. På vissa ställen har försök med kvotering eller annan positiv särbehandling använts för att gynna dem som tros vara nuvarande eller tidigare offer för diskriminering. Dessa försök har ofta mötts av kritik och har ibland kallats omvänd diskriminering.

I rättsliga bemärkelse är gränserna för vad som anses vara diskriminering snävare än vad som i dagligt tal anses vara diskriminering. Det kan handla om att vissa samhällsområden eller egenskaper inte omfattas av lagskydd mot diskriminering eller att, som i Sverige, privatpersoner inte anses kunna diskriminera i lagens mening. Vilka egenskaper som anses utgöra diskrimineringsgrunder skiljer sig åt mellan olika länder.