Elektronkonfiguration

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade. Konfigurationen påverkar ämnets fysiska och kemiska egenskaper och bestämmer i vilken grupp och period i det periodiska systemet ämnet inplaceras.

Sedan 1920-talet används kvantfysik för att beskriva elektronkonfigurationen med hjälp av vågfunktioner (elektronmoln) och kvanttal. Äldre teoretiska atommodeller med elektronbanor eller elektronskal, förekommer idag som pedagogiska förenklingar.

Ett annat namn på dessa kvanttillstånd är atomorbitaler. En förenklad bild för att beskriva dessa orbitaler, är att säga att elektronerna successivt fylls på i olika elektronskal som i sin tur byggs upp av underskal. Som grundregel fylls ett skal eller underskal innan ett nytt påbörjas, men undantag förekommer.

• 
  Väte som har atomnummer 1
• 
  Syre som har atomnummer 8
• 
  Oganesson (Tidigare kallad Ununoctium) som har atomnummer 118