Estland

Republiken Estland
Eesti Vabariik
Republiken Estland; Eesti Vabariik
Flagga	Statsvapen
	Nationalsång: Mu isamaa, mu õnn ja rõõm;
	läge
Huvudstad	Tallinn
Största stad	Tallinn (cirka 400 000 inv.)
Officiellt språk	Estniska
Statsskick	Republik
Självständighet	från Ryssland resp. Sovjetunionen
Yta
Demografi
BNP (PPP)	2022 års beräkning
BNP (nominell)	2022 års beräkning
Ginikoefficient (2021)	▲ 30,6
HDI (2021)	▲ 0,890 (31:a)
Valuta	Euro (EUR)
Tidszon	EET (UTC+2)
	Topografi
Kör på	Höger
Nationaldag	24 februari
Nationalitetsmärke	EST
Landskod	EE, EST, 233
Toppdomän	.ee
Landsnummer	372

För andra betydelser, se Estland (olika betydelser).

Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa. Landet har kust mot Finska viken, Östersjön och Rigabukten samt landgräns mot Ryssland och Lettland. Huvudstad är Tallinn. Landet omfattar över 2 200 öar i Östersjön och i Finska viken, som ligger mellan Estland och Finland. Öarna utgör 10 procent av landets totala yta. De två största öarna är Ösel (Saaremaa) och Dagö (Hiiumaa), som ligger mellan Rigabukten och Östersjön. Genom sjön Peipus (Peipsi järv) i öster går en del av gränsen mot Ryssland. Berggrunden täcks övervägande av morän, som avlagrats under den senaste istiden.

Estlands forntid inkluderar bosättningsperioden (omkring 10000 f.Kr.). Territoriet har varit bebott sedan åtminstone 6500 f.Kr., och finsk-ugrisktalande folk – de moderna esternas språkliga förfäder – anlände senast omkring 1800 f.Kr. Från 1200-talet fram till 1900-talet styrdes Estland av utländska herrar, först danskar och tyskar, och från 1500-talet svenskar. År 1721 övertog Kejsardömet Ryssland makten över Estland och styrde landet i nästan 200 år.

År 1918, efter den tyska ockupationen under första världskriget, utropade republiken Estland sin självständighet. Tyska trupper trängde in i landet och Sovjetryssland hotade med ockupation, men efter fredsavtalet 1920 erkände Sovjetryssland formellt Estland. Självständigheten varade inte speciellt länge. Under andra världskriget invaderades Estland av först sovjetiska och senare av tyska stridskrafter. År 1944 återerövrade Sovjetunionen landet, som var en sovjetrepublik fram till 1991 när man på nytt utropade sin självständighet. Sedan 2004 är landet medlem av både Europeiska unionen och Nato. Estland blev 2010 medlem i OECD och året därpå införde Estland euron som valuta.

Landets topografi växlar mellan slätter och kullandskap. Stora områden är karga och steniga, och berggrunden är täckt av tjocka moränlager som bildades under den senaste istiden. Myrar och mossmarker är också vanliga. Från de stora skogsområdena hämtas råvaran till den ekonomiskt viktiga träindustrin. Även maskin- och textilindustri är betydande näringsgrenar.

Endast en liten del av landet kan användas till jordbruk. Inom jordbrukssektorn dominerar mjölkproduktion och boskapshantering, särskilt svinavel. Landet har stora förekomster av oljeskiffer, som bryts för framställning av gas och petrokemiska produkter. Nästan all elproduktion och fjärrvärme görs med oljeskiffer som råvara. I jämförelse med andra tidigare sovjetrepubliker har Estland högst levnadsstandard.^[6]^[7]^[8]

^ ”Population at beginning of year” (på engelska). Eesti Statistika. Arkiverad från originalet den 30 november 2017. https://web.archive.org/web/20171130164350/http://www.stat.ee/stat-population-at-beginning-of-year. Läst 14 december 2017.
^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. Arkiverad från originalet den 20 september 2022. https://web.archive.org/web/20220920163141/https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201009091832/https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322.
^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ Estland övergick till euro 1 januari 2011 Arkiverad 26 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. - eurooppatiedotus.fi. Läst 19 februari 2011^{[död länk]}
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 april 2018. https://web.archive.org/web/20180422212334/https://www.theguardian.com/world/2014/jun/09/-sp-profiles-post-soviet-states. Läst 5 maj 2018.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180517025032/http://www.nationmaster.com/country-info/stats/Economy/Human-Development-Index. Läst 5 maj 2018.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180505205530/https://www.erainstitute.org/wp-content/uploads/2016/12/FSU_at_25_report.pdf. Läst 5 maj 2018.

[1] ”Population at beginning of year” (på engelska). Eesti Statistika. Arkiverad från originalet den 30 november 2017. https://web.archive.org/web/20171130164350/http://www.stat.ee/stat-population-at-beginning-of-year. Läst 14 december 2017.

[imf.org-2] [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. Arkiverad från originalet den 20 september 2022. https://web.archive.org/web/20220920163141/https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.

[3] ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201009091832/https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322.

[hdirapport2022-4] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[euroinfo-5] Estland övergick till euro 1 januari 2011 Arkiverad 26 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. - eurooppatiedotus.fi. Läst 19 februari 2011^{[död länk]}

[6] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 april 2018. https://web.archive.org/web/20180422212334/https://www.theguardian.com/world/2014/jun/09/-sp-profiles-post-soviet-states. Läst 5 maj 2018.

[7] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180517025032/http://www.nationmaster.com/country-info/stats/Economy/Human-Development-Index. Läst 5 maj 2018.

[8] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180505205530/https://www.erainstitute.org/wp-content/uploads/2016/12/FSU_at_25_report.pdf. Läst 5 maj 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]