Etnologi

Etnologi (från grekiskans ethnos, folk, och logia, vetenskap, med andra ord: läran om folk) är studiet av människor som kulturvarelser i grupp.^[1] Termen etnologi introducerades av naturforskaren och arkeologen Sven Nilsson (1787-1883). När etnologi introducerades som ett universitetsämne benämndes det som nordisk och jämförande folklivsforskning. På 1970-talet återgick ämnet till sin ursprungliga benämning etnologi^[2] Etnologi är en kulturvetenskap och begreppet kultur används flitigt inom ämnet. Det är ett väldigt brett begrepp som har många definitioner ^[3], exempelvis:

”...koder, föreställningar och värden som människor delar (mer eller mindre, medvetet eller omedvetet) och som de kommunicerar och bearbetar i socialt handlande.^[4]”

”Kulturen är en spegling av den rådande samhällsstrukturen, men inte en död, mekanisk avspegling.^[5]” Kultur är med andra ord något som ständigt är i förändring.

Den svenska etnologin inriktar sig både på det egna samhället och det västerländska kulturområdet. Etnologer utgår från ett inifrånperspektiv och försöker förklara och förstå människors handlingar och tankesätt, bland annat genom att titta på uppväxtmiljö, klassbakgrund och kön. En etnologs uppgift är att studera människors beteenden i sociala situationer. Fokus ligger på det som anses vara naturligt och självklart, som att inte prata för högt på tunnelbanan eller tränga sig före i en kö. Det tas också hänsyn till yttre faktorer som till exempel politiska och ideologiska förhållanden. Etnologens verktyg för att bedriva forskning är många. Det kan handla om observationer i levande miljöer, fältstudier och intervjuer. Massmedier och samhällets uttryck utgör även de underlag för arbetet.