Fonem

Språkets nivåer
Text Mening Sats Fras Ord, Lexem Morfem Fonem

Ett fonem, eller segmentellt fonem, är ett betydelseskiljande språkljud.^[1] Ord är uppbyggda av olika fonem; byter man ut fonemet /k/ i kuta mot /l/ så ändras betydelsen och man får ordet luta.^[2] Ett fonem är det talade språkets minsta betydelseskiljande enhet.^[2]

Fonem är ofta synonymt med “språkljud”, men fonem är mer precist – ett fonem är alltid betydelseskiljande.^[3] I svenska är tungspets‑r och tungrots‑r olika språkljud, men de är inte olika fonem, för de är inte betydelseskiljande i svenska.^[4]

Fonem betecknas genom att man skriver snedstreck kring symboler för språkljud.^[5]

Läran om fonem kallas fonologi, vilket inte ska förväxlas med fonetik, som handlar om ljudens fysisk-akustiska egenskaper och perception,^[6] eller med fonotax, som handlar om hur fonem sätts samman.^[7]^[8]

^ fonem i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 5 januari 2011.
^ [a b] Tomas Riad (september 1997). ”Svenskt fonologikompendium”. sid. 18. https://www.su.se/polopoly_fs/1.29954.1320939955%21/Svenskt_Fonologikompendium.pdf. Läst 7 mars 2024.
^ Tor G. Hultman, Svenska Akademiens språklära. Stockholm 2003. Sidan 12. ISBN 91 7227 351 8
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet TGH17
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet TGH13
^ David Crystal, A Dictionary of Linguistics and Phonetics. Sidan 229. ISBN 0-631-14079-4
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet grundk
^ Dahllöf, Mats (oktober 2009). ”Semantik och pragmatik”. Institutionen f¨or lingvistik och filologi. Uppsala Universitet. Arkiverad från originalet den 14 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120114181038/http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/oh1.pdf. Läst 5 januari 2011.

[ne-1] fonem i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 5 januari 2011.

[TR18-2] [a b] Tomas Riad (september 1997). ”Svenskt fonologikompendium”. sid. 18. https://www.su.se/polopoly_fs/1.29954.1320939955%21/Svenskt_Fonologikompendium.pdf. Läst 7 mars 2024.

[TGH12-3] Tor G. Hultman, Svenska Akademiens språklära. Stockholm 2003. Sidan 12. ISBN 91 7227 351 8

[TGH17-4] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet TGH17

[TGH13-5] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet TGH13

[DC229-6] David Crystal, A Dictionary of Linguistics and Phonetics. Sidan 229. ISBN 0-631-14079-4

[grundk-7] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet grundk

[stp-8] Dahllöf, Mats (oktober 2009). ”Semantik och pragmatik”. Institutionen f¨or lingvistik och filologi. Uppsala Universitet. Arkiverad från originalet den 14 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120114181038/http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/oh1.pdf. Läst 5 januari 2011.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]