Galileo Galilei

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Galileo Galilei
Målning av Justus Sustermans, från 1636
Född	Galileo Galilei 15 februari 1564[1] Pisa, Hertigdömet Florens[1]
Död	8 januari 1642 (77 år) Arcetri, Storhertigdömet Toscana[1]
Begravd	Basilica di Santa Croce, Florens, Italien
Bosatt i	Toscana
Nationalitet	Italiensk
Forskningsområde	Astronomi Fysik Ingenjörsvetenskap Naturfilosofi Matematik
Institutioner	Universitetet i Pisa (1589–1592) Universitetet i Padua (1592–1610)
Alma mater	Universitetet i Pisa (1580–1585; ingen examen)
Doktorandhandledare	Ostilio Ricci
Känd för	Kinematik Dynamik Teleskopisk observations- astronomi Heliocentrisk världsbild
Influerad av	Nicolaus Copernicus Hans Lippershey Aristoteles Vincenzo Galilei (far)
Har influerat	Joseph Losey Isaac Newton Påve Urban VIII Johannes Kepler
Barn	Maria Celeste (dotter) Livia Galilei (dotter) Vincenzo Gamba (son)
Sambo	Marina Gamba
Namnteckning
Galilei gifte sig aldrig. Han hade dock en kort relation med Marina Gamba, en kvinna som han träffade på en resa av sina många resor till Venedig. Marina bodde i Galileis hus i Padua där hon födde tre barn.

Galileo Galilei (italienska: [ɡaliˈlɛːo ɡaliˈlɛi]), född 15 februari 1564^[2] i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642^[2] i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör. Galilei har kallats för universalgeni, "fadern till observationsastronomin", "fadern till den moderna fysiken", "fadern till den vetenskapliga metoden" och "fadern till den moderna vetenskapen" och spelade en viktig roll i den naturvetenskapliga revolutionen.

Galilei studerade fart och hastighet, gravitation och fritt fall, relativitetsprincipen, tröghet, kaströrelser samt arbetade inom tillämpad vetenskap och teknik, beskrev egenskaperna hos pendlar och "hydrostatiska balanser", uppfann termoskopet och olika militära passare^[3] samt använde teleskopet för vetenskapliga observationer av himlakroppar. Hans bidrag till observationsastronomin inkluderar bekräftelsen av Venus olika faser, observationen av de fyra största månarna kring Jupiter, observationen av Saturnus ringar samt upptäckten av solfläckar.

Galileis världsbild var mycket kontroversiell under hans livstid, då de flesta trodde på en geocentrisk modell vid denna tidpunkt. Han mötte motstånd från andra astronomer, som tvivlade på heliocentrismen på grund av avsaknaden av en observerad stjärnparallax. Saken undersöktes av den Romerska inkvisitionen år 1615, som drog slutsatsen att heliocentrismen var "dum och absurd i filosofin eftersom den uttryckligen motsäger betydelsen av den heliga skriften". Galilei försvarade senare sina åsikter i Dialog om de två världssystemen (1632), som tycktes attackera påven Urban VIII och därmed alienerade honom och Jesuitorden, som båda hade stött Galilei fram till denna punkt.