Gustav Vasa

Gustav Eriksson
Gustav Eriksson
	Gustav Vasa. Bilden baserar sig på ett porträtt av Jacob Binck från 1542, som tyvärr inte finns bevarat. Här i form av en kopia från sent 1600‐tal, troligen utförd av David Frumerie.
	Sveriges riksföreståndare
Regeringstid	23 augusti 1521–6 juni 1523; (1 år och 287 dagar)
Företrädare	Kristian II (kung av Sverige)
Efterträdare	Sig själv (kung av Sverige)
Valspråk	Till stjärnorna genom svårigheter (latin: Ad astra per aspera)
	Kung av Sverige
Regeringstid	6 juni 1523–29 september 1560; (37 år och 115 dagar)
Kröning	12 januari 1528 i Uppsala domkyrka
Företrädare	Kristian II (de jure), (de facto, sig själv som riksföreståndare)
Efterträdare	Erik XIV
Valspråk	All makt är av Gud (latin: Omnis Potestas a Deo); Om Gud (är) med oss, vem (är) då emot oss (latin: Si Deus pro nobis quis contra nos); Säll (är) den som fruktar Herren (latin: Beatus qui timet Dominum); Herrens är jorden [och allt vad därpå är] (latin: Domini est terra [et plentitudo eius])
Gemål	Katarina av Sachsen-Lauenburg; Margareta Eriksdotter; Katarina Stenbock
Barn	Se Barn
Ätt	Vasaätten
Far	Erik Johansson
Mor	Cecilia Månsdotter
Född	12 maj 1496; Lindholmens gård i Orkesta socken i Uppland eller Rydboholms sätesgård i Östra Ryds socken i Uppland
Religion	Lutherdom (1527–1560); Romersk-katolska kyrkan (1496–1527)
Namnteckning
Död	29 september 1560 (64 år); Slottet Tre Kronor i Stockholm
Begravd	21 december 1560; Vasakoret i Uppsala domkyrka
	Heraldiskt vapen
	;
	Det kungliga Vasavapnet skapat av Gustav Vasa

För andra betydelser, se Gustav Vasa (olika betydelser).

Gustav Vasa eller Gustav I,^[1] ursprungligen Gustav Eriksson,^[2] enligt flera källor född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm.^[3] var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget. Hans makttillträde, inlett som ett uppror mot unionskungen Kristian II efter Stockholms blodbad, innebar slutet för Kalmarunionen. Gustav tillhörde Vasaätten, som genom honom blev den första monarkiska dynastin som regerade ett enat svenskt kungadöme som ett arvrike. Hans regering kännetecknas av införandet av ett starkt centralstyre i hela riket med en effektiv byråkrati och en evangelisk statskyrka grundad på Luthers lära.

Gustavs roll i införandet av en svensk arvmonarki ses i dag som grundandet av den moderna nationalstaten Sverige, och det är den 6 juni – datumet då han valdes till kung av riksdagen i Strängnäs 1523 – som är Sveriges nationaldag. Han har senare, särskilt från det sena 1800‐talet, upphöjts till landsfader och har därmed blivit en viktig nationell symbol. I modern historiesyn har Gustav I utsatts för en mer kritisk analys där man poängterat hur han med brutala metoder och intensiv propaganda befäste sin makt och röjde motståndare ur vägen. Historikern Lars‐Olof Larsson har pekat på att Gustav med hänsynslöshet och maktlystnad i kombination med politisk skicklighet i mycket uppträdde i enlighet med den italienske politiske filosofen Niccolò Machiavellis principer för en furstes befästande av sin makt, något som den svenska historieskrivningen ofta uteslutit.^[4]

^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet GI
^ [Öfversikt af den behandling, som det hedniska Sveriges historia erhållit före medlet av 17:de århundradet. P.A. Norstedt och Söner, Stockholm 1839, sid 55.]
^ Ivan Svalenius: Gustav I i Svenskt biografiskt lexikon
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Larsson361

[GI-1] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet GI

[2] [Öfversikt af den behandling, som det hedniska Sveriges historia erhållit före medlet av 17:de århundradet. P.A. Norstedt och Söner, Stockholm 1839, sid 55.]

[3] Ivan Svalenius: Gustav I i Svenskt biografiskt lexikon

[Larsson361-4] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Larsson361

[1]

[2]

[3]

[4]

Gustav Eriksson

Gustav Vasa. Bilden baserar sig på ett porträtt av Jacob Binck från 1542, som tyvärr inte finns bevarat. Här i form av en kopia från sent 1600‐tal, troligen utförd av David Frumerie.
Sveriges riksföreståndare
Regeringstid	23 augusti 1521–6 juni 1523 (1 år och 287 dagar)
Företrädare	Kristian II (kung av Sverige)
Efterträdare	Sig själv (kung av Sverige)
Valspråk	Till stjärnorna genom svårigheter (latin: Ad astra per aspera)
Kung av Sverige
Regeringstid	6 juni 1523–29 september 1560 (37 år och 115 dagar)
Kröning	12 januari 1528 i Uppsala domkyrka
Företrädare	Kristian II (de jure), (de facto, sig själv som riksföreståndare)
Efterträdare	Erik XIV
Valspråk	All makt är av Gud (latin: Omnis Potestas a Deo) Om Gud (är) med oss, vem (är) då emot oss (latin: Si Deus pro nobis quis contra nos) Säll (är) den som fruktar Herren (latin: Beatus qui timet Dominum) Herrens är jorden [och allt vad därpå är] (latin: Domini est terra [et plentitudo eius])

Gemål	Katarina av Sachsen-Lauenburg Margareta Eriksdotter Katarina Stenbock
Barn	Se Barn
Ätt	Vasaätten
Far	Erik Johansson
Mor	Cecilia Månsdotter
Född	12 maj 1496 Lindholmens gård i Orkesta socken i Uppland eller Rydboholms sätesgård i Östra Ryds socken i Uppland
Religion	Lutherdom (1527–1560) Romersk-katolska kyrkan (1496–1527)
Namnteckning
Död	29 september 1560 (64 år) Slottet Tre Kronor i Stockholm
Begravd	21 december 1560 Vasakoret i Uppsala domkyrka
Heraldiskt vapen

Det kungliga Vasavapnet skapat av Gustav Vasa