Hasardspel

Hasardspelande
Deltagande i spel vars utgång beror främst eller uteslutande på slump, och medför vinst eller förlust av pengar Redigera Wikidata
Roulette är ett klassiskt hasardspel som styrs av slumpen. Redigera Wikidata
Under­klass tillrekreation, lekande Redigera Wikidata
Orsakarspelberoende Redigera Wikidata
Bid­ra­gan­de faktor tillspelberoende Redigera Wikidata
Har egenskaptur Redigera Wikidata
Prak­ti­se­ras avhasardspelare Redigera Wikidata
Har del(ar)spelhall, kasino, betting shop, vadhållningsagent, lotteri Redigera Wikidata

Hasardspel (från franska hasard, slump, tillfällighet) är spel vars utgång beror på slumpen och inte av de spelandes skicklighet.[1] En hasardspelare inlåter sig på riskabla företag och litar på tur och lycka. Hasardspel är ofta synonymt med spel om pengar, och innefattar då någon form av vadslagning, även om det är möjligt att spela om annat såsom tändstickor, eller bara "ära".

Ett hasardspel är ursprungligen ’en sorts tärningsspel’, möjligen ytterst av arabiskt ursprung, och ett spel om pengar eller annan egendom.[2] Några typer av spel som kan vara hasardspel är lotterier, kortspel, tärningsspel och bingo. På kasinon spelas typiska hasardspel.

Inom samhällsvetenskapen förklarar individers preferens för att acceptera en förväntad monetär förlust i utbyte mot en viss chans till större vinster förekomsten av hasardspel. Detta beteende kallas för riskpreferens.[3][4]

Hasardspelande, oftast i kombination med vadslagning, kan leda till problemspelande eller spelberoende med störst risk av snabba och lättillgängliga spel som de i spelautomater eller på internet i form av nätpoker, nätkasino eller nätbingo. Lotterispel är mindre benäget att utvecklas till ett beroende.[5]

  1. ^ Hasard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  2. ^ hasardspel i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 12 augusti 2011.
  3. ^ ”Hur spel om pengar fungerar”. Flamman ungdomarnas hus. https://www.flammanmalmo.se/site/uploads/2019/01/Hur-spel-om-pengar-fungerar-High-Stakes.pdf. Läst 16 januari 2023. 
  4. ^ Arslan, Ruben C.; Brümmer, Martin; Dohmen, Thomas; Drewelies, Johanna; Hertwig, Ralph; Wagner, Gert G. (2020-09-21). ”How people know their risk preference” (på engelska). Scientific Reports 10 (1): sid. 15365. doi:10.1038/s41598-020-72077-5. ISSN 2045-2322. https://www.nature.com/articles/s41598-020-72077-5. Läst 16 januari 2023. 
  5. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet :0

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search