Khwarezmiderna

Khwarezmiderna
خوارزمشاهیان Khwārazmshāhiyān (persiska)


1077–1221 (1231)


Huvudstad Kunja-Urgentj
Samarkand
Tabriz
Språk Persiska
Religion Sunniislam
Statsskick Oligarki
Sista khah Jalal ad-Din Mingburnu
Bildades 1077
 – bildades ur Ghuriderna och seldjukerna
Upphörde 1231
 – upphörde genom erövring
 – uppgick i Mongolväldet
Areal 3 600 000 km² km² (1218)
Irans historia
Fravashi
Denna artikel är en del av en serie
Förhistoria
Civilisationen i Jiroft (3000–500 f.Kr.)
Kungadömet Elam (2700–539 f.Kr.)
Efter indoeuropeiska invandringen
Medien (728–550 f.Kr.)
Akemeniderna (648–330 f.Kr.)
Alexander den store (330–323 f.Kr.)
Seleukiderna (323–150 f.Kr.)
Partien (250 f.Kr.–226 e.Kr.)
Sasaniderna (226–650)
Efter den islamiska erövringen
Umayyadernas kalifat (661–750)
Abbasidernas kalifat (750–1258)
Tahiriderna (820–873)
Saffariderna (861–1003)
Samaniderna (875–999)
Ziyariderna (928–1043)
Buyiderna (934–1055)
Ghaznaviderna (963–1187)
Seldjukerna (1037–1187)
Khwarezmiderna (1077–1231)
Ilkhanatet (1256–1353)
Muzaffariderna (1314–1393)
Timuriderna (1370–1506)
Modern tid
Safaviderna (1501–1736)
Afshariderna (1736–1802)
Zanddynastin (1750–1794)
Qajardynastin (1781–1925)
Pahlavidynastin (1925–1979)
Iranska revolutionen 1979
Islamiska republiken Iran 1979–
Mausoleum för Ala ad-Din Tekish, Shah över Khwarezmidernas imperium, Köneürgench, Turkmenistan.

Khwarezmiderna eller Khwarezmidernas imperium eller Khwarezm-Shah dynastin (persiska: خوارزمشاهیان , Khwārazmshāhiyān) var en sunnimuslimsk dynasti med turkiskt mamlukiskt ursprung. Dynastin regerade över en stor del av Stor-Iran under högmedeltiden från 1077 till att imperiet erövrades av mongolerna 1221.[1] Khwarezmidernas territorium motsvarade ungefär dagens Uzbekistan, Turkmenistan, Afghanistan och stora delar av Iran.[2]

Khwarezm var tidigare en provins till ghuriderna fram till 1040[3] alternativt 1041[1] för att sedan tillhöra seldjukerna. Khwarezmiderna grundades av turken Anush Tegin Gharchai, en tidigare slav under seldjukerna, som 1077 blev guvernör över Khwarezm. 1097 blev en annan tidigare slav, Ekinchi ibn Qochar, officiellt guvernör över Khwarezm, men han blev mördad direkt. Anush Tegin Gharchais son, Qutb ad-Din Muhammad, blev då guvernör och dynastins första shah; Muhammed I av Khwarazm. 1141 besegrades seldjukerna av Kara-Khitan, och khwarezmiderna blev en vasall till Kara-Khitan. Från 1156 expanderade khwarezmiderna sitt territorium söder ut, och 1194 var seldjukerna erövrade och khwarezmiderna gjorde sig även fria från Kara-Khitan.[1][3][4]

  1. ^ [a b c] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet concisehistoryislam
  2. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet man1
  3. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet iranicaonline
  4. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet TheAtoZmongol

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search