Kobolt

Ångtryck
	Kobolt
; Co; ↓; Rh	Järn ← Kobolt → Nickel
Generella egenskaper
Relativ atommassa	58,933194(3) u
Utseende	Hård glänsande grå metall
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid r.t.	8,90 g/cm3
– flytande, vid smältpunkten	8,86 g/cm3
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	1 768 K (1 495 °C)
Kokpunkt	3 200 K (2 927 °C)
Molvolym	6,67 × 10−6 m³/mol
Smältvärme	17,2 kJ/mol
Ångbildningsvärme	390 kJ/mol
Specifik värmekapacitet	421 J/(kg × K)
Molär värmekapacitet	24,81 J/(mol × K)
Atomära egenskaper
Atomradie	135 (152) pm
Kovalent radie	Low-spin: 126 ± 3 pm; High-spin: 150 ± 7 pm
Elektronaffinitet	63,7 kJ/mol
Jonisationspotential	Första: 760,4 kJ/mol; Andra: 1 648 kJ/mol; Tredje: 3 232 kJ/mol; Fjärde: 4 950 kJ/mol; (Lista)
Arbetsfunktion	5 eV
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Ar] 3d7 4s2
e− per skal	2, 8, 15, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	−3, −1, +1, +2, +3, +4, +5
Oxider (basicitet)	(amfoterisk)
Elektronegativitet	1,88 (Paulingskalan); 1,84 (Allenskalan)
Normalpotential	−0,28 V (Co2+ + 2 e− → Co)
Diverse
Kristallstruktur	Hexagonal tätpackad (hcp) ;
Ljudhastighet	4720 m/s
Termisk expansion	13 µm/(m × K) (25 °C)
Värmeledningsförmåga	100 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet	16,7 × 106 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet	62,4 nΩ × m (20 °C)
Magnetism	Ferromagnetisk
Youngs modul	209 GPa
Skjuvmodul	75 GPa
Kompressionsmodul	180 GPa
Poissons konstant	0,31
Mohs hårdhet	5
Vickers hårdhet	1043 MPa
Brinells hårdhet	470–3000 MPa
Identifikation
CAS-nummer	7440-48-4
Pubchem	104730
RTECS-nummer	GF8750000
Historia
Namnursprung	Från tyska Kobold, ”goblin”.
Upptäckt	Georg Brandt (1732)
Stabilaste isotoper
Säkerhetsinformation
	Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
	GHS-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP)
; Hälsofarlig
H-fraser	H334, H317, H413
P-fraser	P261, P280, P342+311
EU-märkning av farliga ämnen
	EU-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP)
; Hälsovådlig; (Xn)
R-fraser	R42/43, R53
S-fraser	S(2), S22, S24, S37, S61
NFPA 704
	0 2 3
	SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Kobolt är ett hårt, silvergrått, metalliskt grundämne med kemiskt tecken Co. Kobolt är ferromagnetiskt med en curietemperatur på 1 388 K (1 115 °C).

^ ”CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2019”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 18 februari 2021.
^ J.D. Donaldson, D. Beyersmann: Cobalt and Cobalt Compounds in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, 2005 Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim, doi:10.1002/14356007.a07_281.pub2.
^ Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. I: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.
^ Greenwood, Norman N.; Earnshaw, Alan (1997). Chemistry of the Elements (2nd). Butterworth-Heinemann. sid. 1117–1119. ISBN 0-08-037941-9
^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
^ – Online Etymological Dictionary

[CIAAW-1] ”CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2019”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 18 februari 2021.

[2] J.D. Donaldson, D. Beyersmann: Cobalt and Cobalt Compounds in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, 2005 Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim, doi:10.1002/14356007.a07_281.pub2.

[Zhang-3] Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. I: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.

[Harry_H._Binder-4] Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.

[5] Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.

[greenwood-6] Greenwood, Norman N.; Earnshaw, Alan (1997). Chemistry of the Elements (2nd). Butterworth-Heinemann. sid. 1117–1119. ISBN 0-08-037941-9

[7] Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table

[8] – Online Etymological Dictionary

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]