Kroatien

Republiken Kroatien
*Republika Hrvatska*
Republiken Kroatien; Republika Hrvatska
Flagga	Statsvapen
	Nationalsång: Lijepa naša domovino; "Vårt vackra hemland"; ;
	läge
Huvudstad	Zagreb
Största stad	Zagreb (790 017 inv.)
Officiellt språk	Kroatiskaa
Etniska grupper (2011)	Kroater (90,42 %), övriga (9,58 %)
Demonym	Kroat, kroatiska
Statsskick	Republik
Nationalförsamling	Sabor
Självständighet	från Jugoslavien
Yta
Befolkning
BNP (PPP)	2022 års beräkning
BNP (nominell)	2022 års beräkning
Ginikoefficient (2021)	▲ 29,2
HDI (2021)	▲ 0,858 (40:e)
Valuta	Euro (EUR)
Tidszon	CET (UTC+1)
	Topografi
Kör på	Höger
Nationaldag	30 maj
Nationalitetsmärke	HR
Landskod	HR, HRV, 191
Toppdomän	.hr
Landsnummer	385
	a) I Istriens län är italienska jämte kroatiska erkänt som officiellt språk. I kommuner där en etnisk minoritet utgör minst 33,3 % av befolkningen är minoritetens språk officiellt. I några få kommuner och städer är därför tjeckiska, rusinska, serbiska, slovakiska och ungerska jämte kroatiska officiellt språk.

För andra betydelser, se Kroatien (olika betydelser).

Kroatien (kroatiska: Hrvatska), formellt Republiken Kroatien (kroatiska: Republika Hrvatska)^[10]^[2], är en republik i centrala/sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Bosnien och Hercegovina och Serbien i öster, Slovenien i norr, Ungern i nordöst och Montenegro i söder. I väst och sydväst utgör Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien. Kroatiens huvudstad och regeringssäte Zagreb är landets akademiska och vetenskapliga centrum samt en betydande trafikknutpunkt. År 2021 hade landet drygt 3,9 miljoner invånare.^[11]

Kroatien är en parlamentarisk demokrati och landet är medlem i Världshandelsorganisationen sedan år 2000^[12], försvarsalliansen Nato^[13] sedan år 2009 och Europeiska unionen sedan år 2013.^[14] Sedan den 1 januari 2023 ingår Kroatien i Schengen- och euroområdet.^[15]

^ Kroatiska statistiska centralbyrån - Folkräkningen 2011 (kroatiska)
^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 80. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 19 maj 2017
^ ”Croatia”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 9 maj 2017. Arkiverad från originalet den 15 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200515110629/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/hr.html. Läst 19 maj 2017.
^ ”Population estimate by sex, by towns/municipalities, 31 December” (på engelska). Croatian Bureau of Statistics. http://www.dzs.hr/default_e.htm. Läst 19 maj 2017.
^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322.
^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284–287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2022/07/12/croatia-set-to-join-the-euro-area-on-1-january-2023-council-adopts-final-required-legal-acts/
^ ”Zakon o blagdanima, spomendanima i neradnim danima u Republici Hrvatskoj” (på kroatiska). Narodne novine. https://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2019_11_110_2212.html. Läst 30 maj 2020.
^ ”Kroatien | Utrikespolitiska institutet”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/kroatien/. Läst 28 maj 2019.
^ ”Population of Croatia now 3.8 million: The 10 biggest cities” (på engelska). Croatiaweek.com. Croatia Week. https://www.croatiaweek.com/population-of-croatia-now-3-8-million-the-10-biggest-cities. Läst 1 januari 2023.
^ ”Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Kroatien”. 28 november 2002. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/stabiliserings--och-associeringsavtalet-mellan_GQ0311/html. Läst 28 maj 2019. ”Även på det ekonomiska området har Kroatien ökat sitt internationella engagemang och i juni 2000 blev landet medlem av Världshandelsorganisationen (WTO).”
^ ”Nato welcomes Albania and Croatia” (på engelska). BBC News. 1 april 2008. http://news.bbc.co.uk/2/hi/7977332.stm. Läst 1 april 2009.
^ Europa.eu
^ ”Croatia rings in New Year as fully integrated EU member” (på engelska). Apnews.com. The Associated Press. https://apnews.com/article/croatia-europe-yugoslavia-european-union-government-7b58ad627de470eaedc7b2c7c41e12ce. Läst 1 januari 2023.

[Census2021-1] Kroatiska statistiska centralbyrån - Folkräkningen 2011 (kroatiska)

[Utrikes_namnbok2015-2] [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 80. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 19 maj 2017

[CIAWorldFactbook-3] ”Croatia”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 9 maj 2017. Arkiverad från originalet den 15 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200515110629/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/hr.html. Läst 19 maj 2017.

[4] ”Population estimate by sex, by towns/municipalities, 31 December” (på engelska). Croatian Bureau of Statistics. http://www.dzs.hr/default_e.htm. Läst 19 maj 2017.

[imf.org-5] [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.

[6] ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322.

[hdirapport2022-7] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284–287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[8] ttps://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2022/07/12/croatia-set-to-join-the-euro-area-on-1-january-2023-council-adopts-final-required-legal-acts/

[nn-9] ”Zakon o blagdanima, spomendanima i neradnim danima u Republici Hrvatskoj” (på kroatiska). Narodne novine. https://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2019_11_110_2212.html. Läst 30 maj 2020.

[:0-10] ”Kroatien | Utrikespolitiska institutet”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/kroatien/. Läst 28 maj 2019.

[11] ”Population of Croatia now 3.8 million: The 10 biggest cities” (på engelska). Croatiaweek.com. Croatia Week. https://www.croatiaweek.com/population-of-croatia-now-3-8-million-the-10-biggest-cities. Läst 1 januari 2023.

[12] ”Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Kroatien”. 28 november 2002. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/stabiliserings--och-associeringsavtalet-mellan_GQ0311/html. Läst 28 maj 2019. ”Även på det ekonomiska området har Kroatien ökat sitt internationella engagemang och i juni 2000 blev landet medlem av Världshandelsorganisationen (WTO).”

[nato-13] ”Nato welcomes Albania and Croatia” (på engelska). BBC News. 1 april 2008. http://news.bbc.co.uk/2/hi/7977332.stm. Läst 1 april 2009.

[14] Europa.eu

[ap-15] ”Croatia rings in New Year as fully integrated EU member” (på engelska). Apnews.com. The Associated Press. https://apnews.com/article/croatia-europe-yugoslavia-european-union-government-7b58ad627de470eaedc7b2c7c41e12ce. Läst 1 januari 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]