Krom

Krom
Nummer
24
Tecken
Cr
Grupp
6
Period
4
Block
d

Cr

Mo
VanadinKromMangan
[Ar] 3d5 4s1
24Cr

Kromkristaller
Kromkristaller
Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa51,9961(6)[1] u
UtseendeSilver
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid r.t.7,19 g/cm3
– flytande, vid smältpunkten6,3 g/cm3
AggregationstillståndFast
Smältpunkt2 180 K (1 907 °C)
Kokpunkt2 944 K (2 671 °C)
Molvolym7,23 × 10−6 /mol
Smältvärme16,93[2] kJ/mol
Ångbildningsvärme347[3] kJ/mol
Specifik värmekapacitet449[4] J/(kg × K)
Molär värmekapacitet23,35 J/(mol × K)
Ångtryck
Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k
Te. (K) 1 656 1 807 1 991 2 223 2 530 2 942
Atomära egenskaper
Atomradie140 pm
Kovalent radie118 pm
Elektronaffinitet64,3 kJ/mol
JonisationspotentialFörsta: 652,9 kJ/mol
Andra: 1 590,6 kJ/mol
Tredje: 2 987 kJ/mol
Fjärde: 4 743 kJ/mol
(Lista)
Arbetsfunktion4,5[5] eV
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Ar] 3d5 4s1
e per skal2, 8, 13, 1
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd6, 5, 4, 3, 2, 1, −1, −2, −4
Oxider (basicitet)(sur, basisk eller amfoterisk – beroende på oxidationstillståndet)
Elektronegativitet1,66 (Paulingskalan)
1,65 (Allenskalan)
Normalpotential* −0,744 V
(Cr3+ + 3 e → Cr)[6]
  • −0,913 V
    (Cr2+ + 2 e → Cr)[6]
Diverse
KristallstrukturKubisk rymdcentrerad (bcc)
Kristallstruktur
Ljudhastighet5940 m/s
Termisk expansion4,9 µm/(m × K) (25 °C)
Värmeledningsförmåga93,9 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet7,87 × 106 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet125 × m (20 °C)
MagnetismAntiferromagnetisk[7]
Magnetisk susceptibilitet3,1 × 10−4[8]
Néelpunkt393 K (119,85 °C)
Youngs modul279 GPa
Skjuvmodul115 GPa
Kompressionsmodul160 GPa
Poissons konstant0,21
Mohs hårdhet8,5
Vickers hårdhet1060 MPa
Brinells hårdhet687–6500 MPa
Identifikation
CAS-nummer7440-47-3
Pubchem23976
RTECS-nummerGB4200000
Historia
NamnursprungFrån grekiska chroma, ”färg”.[9][10]
Upptäckt och första isolationLouis Nicolas Vauquelin (1797, 1798)
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Kromisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
50Cr 4,345 % > 1,3 × 1017 a ε i.u. 50Ti
51Cr {syn.} 27,7025 d ε 0,753 51V
52Cr 83,789 %
Stabil
53Cr 9,501 %
Stabil
54Cr 2,365 %
Stabil
Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
GHS-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP)
H-fraserH400
P-fraserP273
EU-märkning av farliga ämnen
EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [11]
Pulver
Brandfarlig
Brandfarlig
(F)
Hälsovådlig
Hälsovådlig
(Xn)
R-fraserR11, R40
S-fraserS7, S33, S36/37, S60
NFPA 704

1
2
1
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Krom är ett metalliskt grundämne som ofta används i legeringar och är näst efter kol (diamant) och bor det hårdaste grundämnet. När krommetall exponeras för luft bildas ett tunt oxidskikt som skyddar resten av metallen.

  1. ^ Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights (2021). ”Standard atomic weights”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 28 juli 2022. 
  2. ^ J.H. Downing, P.D. Deeley, R. Fichte: Chromium and Chromium Alloys in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, 2005 Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim, doi:10.1002/14356007.a07_043.
  3. ^ Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
  4. ^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
  5. ^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.
  6. ^ [a b] A. F. Holleman, E. Wiberg, N. Wiberg: Lehrbuch der Anorganischen Chemie, 102:a uppl. de Gruyter, Berlin 2007, ISBN 978-3-11-017770-1, s. 1566.
  7. ^ Fawcett, Eric (1988). ”Spin-density-wave antiferromagnetism in chromium”. Reviews of Modern Physics 60: sid. 209. doi:10.1103/RevModPhys.60.209. 
  8. ^ Weast, Robert C. (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990. Seiten E-129 bis E-145. ISBN 0-8493-0470-9. De angivna värdena har här räknats om enligt SI-systemet.
  9. ^ ”Chromium – Element information, properties and uses”. www.rsc.org. Royal Society of Chemistry. https://www.rsc.org/periodic-table/element/24/Chromium. Läst 28 juli 2022. 
  10. ^ ”Chromium”. www.etymonline.com. Online Etymological Dictionary. https://www.etymonline.com/search?q=Chromium. Läst 28 juli 2022. 
  11. ^ Datablad Chrom (Pulver) på AlfaAesar. Läst 7 februari 2010. (JavaScript krävs). (in kompakter Form: nur Xn, R:40, S:36/37).

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search