Kurdiska

	Kurdiska
	Kurdî, کوردی
	Kurdî i perso-arabisk skrift (Nastaʿlīq skrift)
Uttal	[kuɾdiː]
Talas i	Turkiet Iran Irak Syrien Armenien Libanon Azerbajdzjan Turkmenistan Georgien
Region	Mellanöstern; Anatolien; Kaukasien
Antal talare	~48 miljoner
Språkfamilj	Indoeuropeiska Indoiranska Iranska Nordvästiranska Kurdiska; ; ; ;
Dialekter	Nordkurdiska (Kurmanji) Centralkurdiska (Sorani) Sydkurdiska (Pehlewani)
Skriftsystem	Nuvarande:; Sorani-alfabetet (Perso-Arabisk skrift; används mest i Irak och Iran); Hawar-alfabetet (Latinsk skrift; används mest i Turkiet och Syrien); Historiska:; Armeniska alfabetet (forna Sovjetarmenien); Kyrilliska alfabetet (forna Sovjetunionen)
Officiell status
Officiellt språk i	Irak
Språkkoder
ISO 639‐1	ku
ISO 639‐2	kur
ISO 639‐3	kur – inkluderande kod; Individuella koder:; kmr – Nordkurdiska; ckb – Centralkurdiska; sdh – Sydkurdiska
Nordkurdiska Centralkurdiska Sydkurdiska	Zazaki Gorani blandad

Kurdiska (Kurdî, کوردی; från medelpersiskans 𐭪𐭥𐭫𐭲 kwrt- "nomadisk")^[7]^[8] är den moderna benämningen på ett kontinuum av flera olika nordvästiranska språk^[9]^[10] inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet. Kurdiska formar tre språkgrupper: kurmanji (nord), sorani (central) och pehlewani (syd). En sidospråkgrupp mer olika övriga språkgrupper är zaza-gorani, som också talas också av flera miljoner kurder.^[11] Senaste (från och med 2009) studier uppskattar att mellan 20 och 30 miljoner talar kurdiska som modersmål.^[12]

Kurdiska tillhör språkgruppen iranska språk som talas av ca 200 miljoner människor runt om i världen (varav drygt hälften är persisktalande).^[13] De iranska språken delas vidare in i en västlig och östlig grupp, där den västliga gruppen indelas ytterligare i en nordvästlig och en sydvästlig. Kurdiskan brukar anses tillhöra den nordvästra grenen av det nyiranska språkträdet och kan bland de övriga iranska språken närmast jämföras med persiska och baluchiska. Enligt iranisten Ludwig Paul tillhör kurdiska de nordvästra iranska språken beträffande sitt ursprung men det har samtidigt många likheter med sydvästra iranska språk, främst persiska som det stått under stark påverkan av.^[14]

Mycket lite är känt om de kurdiska språkens ursprung men man tror att de växte fram under högmedeltiden och framåt (1000-1600-talen).^[14] Kurdiska är belagt som skriftspråk först på 1600-talet då det uppstod en litterär produktion. Litteraturen var i stort sett begränsad till poesi fram till 1900-talet, då en prosalitteratur började utvecklas.

Idag finns det två huvudsakliga skriftliga kurdiska språkgrupper, nämligen kurmanji i de norra delarna av den språkliga regionen Kurdistan och sorani längre österut och söderut. Sorani-standardversionen av centralkurdiska är, tillsammans med arabiska, ett av de två officiella språken i Irak och i politiska dokument kallas det för "kurdiska".^[15]^[16]

Genom att det finns en omfattande kurdisk diaspora, bland annat i Sverige och Libanon, så är också språket spritt över världen. I Sverige finns bland annat världens första kurdiska bibliotek som är placerat i Stockholm.

Förutom de tre huvuddialekterna talas även mindre lokala underdialekter till nord-, central och sydkurdiska.

^ ”Azerbaijan > Kurds” (på engelska). minorityrights.org. https://minorityrights.org/minorities/kurds/. Läst 1 juni 2022.
^ ”Georgia: Treatment of the Kurds, in particular of Yezidi Kurds” (på engelska). UN Refugee Agency. https://www.refworld.org/docid/3ae6aae694.html. Läst 1 juni 2022.
^ ”2nd periodic report” (på engelska). Armenska regereringen. https://www.gov.am/u_files/file/kron/ArmeniaPR2_en.pdf. Läst 1 juni 2022.
^ Ethnologue - Kurdish
^ Blau, Joyce. ”The Kurdish Language and Literature” (på engelska). http://www.institutkurde.org/en/language/. Läst 20 oktober 2008.
^ ”UNPO. Nations and people” (på engelska). Arkiverad från originalet den 14 september 2008. https://web.archive.org/web/20080914153624/http://www.unpo.org/content/view/7892/116/.
^ Safrastian, Arshak (1948). Kurds and Kurdistan. London: The Harvill Press. sid. 16, 31. ISBN 1127520245
^ Asatrian, Garnik (2009). ”Prolegomena to the Study of the Kurds” (på engelska). Iran and the Caucasus (Leiden: Brill) 13 (1): sid. 1-58. ISSN 1609-8498.
^ NE.se/kurdiska
^ Rezakhani, Khodadad. ”The Iranian Language Family” (på engelska). Arkiverad från originalet den 9 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041009124244/http://www.iranologie.com/history/ilf.html.
^ Kaya, Mehmet (2011). The Zaza Kurds of Turkey: A Middle Eastern Minority in a Globalised Society. ISBN 9-781-84511875-4
^ Demographic data is unreliable especially in Turkey, where the largest number of Kurds reside, as Turkey has not permitted gathering ethnic or linguistic census data since 1965; estimates of ethnic Kurds in Turkey range from 10% to 25%, or 8 to 20 million people.
^ Windfuhr, Gernot (2009). The Iranian languages. Florence: Routledge Taylor and Francis
^ [a b] Paul, Ludwig (4 december 2011). ”Kurdish language I. History of the Kurdish language” (på engelska). Encyclopædia Iranica. Routledge. http://www.iranicaonline.org/articles/kurdish-language-i. Läst 23 juni 2024.
^ Christine, Allison (2001). The Yezidi Oral Tradition in Iraqi Kurdistan. ”However, it was the southern dialect of Kurdish, Sorani, the majority language of the Iraqi Kurds, which received sanction as an official language of Iraq.”
^ ”Kurdish language issue and a divisive approach”. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/194. Läst 14 september 2015.

[1] ”Azerbaijan > Kurds” (på engelska). minorityrights.org. https://minorityrights.org/minorities/kurds/. Läst 1 juni 2022.

[2] ”Georgia: Treatment of the Kurds, in particular of Yezidi Kurds” (på engelska). UN Refugee Agency. https://www.refworld.org/docid/3ae6aae694.html. Läst 1 juni 2022.

[3] ”2nd periodic report” (på engelska). Armenska regereringen. https://www.gov.am/u_files/file/kron/ArmeniaPR2_en.pdf. Läst 1 juni 2022.

[eth-4] Ethnologue - Kurdish

[5] Blau, Joyce. ”The Kurdish Language and Literature” (på engelska). http://www.institutkurde.org/en/language/. Läst 20 oktober 2008.

[6] ”UNPO. Nations and people” (på engelska). Arkiverad från originalet den 14 september 2008. https://web.archive.org/web/20080914153624/http://www.unpo.org/content/view/7892/116/.

[7] Safrastian, Arshak (1948). Kurds and Kurdistan. London: The Harvill Press. sid. 16, 31. ISBN 1127520245

[8] Asatrian, Garnik (2009). ”Prolegomena to the Study of the Kurds” (på engelska). Iran and the Caucasus (Leiden: Brill) 13 (1): sid. 1-58. ISSN 1609-8498.

[9] NE.se/kurdiska

[10] Rezakhani, Khodadad. ”The Iranian Language Family” (på engelska). Arkiverad från originalet den 9 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041009124244/http://www.iranologie.com/history/ilf.html.

[11] Kaya, Mehmet (2011). The Zaza Kurds of Turkey: A Middle Eastern Minority in a Globalised Society. ISBN 9-781-84511875-4

[12] Demographic data is unreliable especially in Turkey, where the largest number of Kurds reside, as Turkey has not permitted gathering ethnic or linguistic census data since 1965; estimates of ethnic Kurds in Turkey range from 10% to 25%, or 8 to 20 million people.

[13] Windfuhr, Gernot (2009). The Iranian languages. Florence: Routledge Taylor and Francis

[lp-14] [a b] Paul, Ludwig (4 december 2011). ”Kurdish language I. History of the Kurdish language” (på engelska). Encyclopædia Iranica. Routledge. http://www.iranicaonline.org/articles/kurdish-language-i. Läst 23 juni 2024.

[15] Christine, Allison (2001). The Yezidi Oral Tradition in Iraqi Kurdistan. ”However, it was the southern dialect of Kurdish, Sorani, the majority language of the Iraqi Kurds, which received sanction as an official language of Iraq.”

[16] ”Kurdish language issue and a divisive approach”. http://www.kurdishacademy.org/?q=node/194. Läst 14 september 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]