Back علم وراثة كمومي Arabic Kvantitativna genetika BS Kvantitativ genetik Danish Quantitative Genetik German Quantitative genetics English Genética cuantitativa Spanish Genetika kuantitatibo Basque ژنتیک کمی Persian Génétique quantitative French Genetika kuantitatif ID
| Denna artikel ingår i en artikelserie |
| Genetik |
|---|
 |
| Nyckelämnen |
| Kromosom · DNA · RNA · Genom · Ärftlighet · Mutation · Nukleotid |
| Relaterade ämnen |
| Evolution · Populationsgenetik · Kvantitativ genetik · Molekylär genetik |
| Forskning och tillämpningar |
| Genetiker · DNA-sekvensering · Genteknik |
 Kategori |
Organismer består av en mängd olika egenskaper: från specifika molekyler, såsom enzymer, till hela strukturer och olika beteenden. Vissa av dessa egenskaper bestäms av en enda eller ett fåtal gener, med två alleler (genvarianter) vardera. Sådana egenskapers uttryck faller inom välavgränsade kategorier och kallas därför för kvalitativa karaktärer, alternativt Mendelska karaktärer efter genetikens grundare Gregor Mendel. De kvalitativa karaktärerna studeras inom populationsgenetiken.[1] Kvantitativ genetik studerar karaktärer vars uttryck är kvantitativt snarare än kvalitativt. Dessa så kallade multifaktoriella karaktärers värde bestäms, till skillnad från kvalitativa karaktärer, av många gener samt miljön.[2] Detta får som konsekvens att genotypen inte kan härledas från fenotypen och därför kan den kvantitativa genetiken heller inte beskriva en population utifrån genfrekvenser utan fokuserar istället på fördelningen (variansen) av karaktärers värden (till exempel längd) inom populationen, uppskattningar av hur stor del av den fenotypiska variationen som orsakas av genetisk variation (karaktärers heritabilitet respektive miljömässiga skillnader mellan individer och använder dessa uppskattningar för att förutsäga hur snabbt en karaktär kommer att förändras vid selektion.[1] Eftersom selektion sker både naturligt (se: Naturligt urval) och artificiellt, är förståelse för de kvantitativa karaktärerna och deras förändring viktig både inom evolutionsbiologin och vid djuravel och växtodling. Den teoretiska grunden till kvantitativ genetik lades i anslutning till neo-Darwinismens födelse kring 1920-talet av R.A. Fisher, J. B. S. Haldane och Sewall Wright.[3]
- ^ [a b] Stearns S. C. & Hoekstra R. F. (2005). Evolution an introduction. Second edition. Oxford university press. UK. Kap. 4.
- ^ Hartl. D. L. & Clark A. G. (1997). Principles of population genetics. Third edition. Sinauer Associates, Inc., Canada. Kap. 2 + 9.
- ^ Falconer, D. S. (1981). Introduction to Quantitative Genetics. Second edition. Longman Inc., New York, USA. Sid. 1-3 + Kap. 10.
© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search