Kvicksilver

Kvicksilver
Nummer 80 Tecken Hg Grupp 12 Period 6 Block d
Cd ↑ Hg ↓ Cn Guld ← Kvicksilver → Tallium     [Xe] 4f14 5d10 6s2             80Hg                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	200,59 u
Utseende	Silvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet	13 579,04 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstånd	Flytande
Smältpunkt	234,32 K (-38,83 °C)
Kokpunkt	629,88 K (356,73 °C)
Molvolym	14,09 × 10-6 m³/mol
Smältvärme	2,295 kJ/mol
Ångbildningsvärme	59,229 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	150 (171) pm
Kovalent radie	149 pm
van der Waalsradie	155 pm
Jonisationspotential	Första: 1 007,1 kJ/mol Andra: 1 810 kJ/mol Tredje: 3 300 kJ/mol kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Xe] 4f14 5d10 6s2
e− per skal	2, 8, 18, 32, 18, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	2, 1 (svag bas)
Elektronegativitet	2,00 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	rombisk
Ljudhastighet	1 407 m/s
Elektrisk konduktivitet	1,4 × 106 A/(V × m)
Mohs hårdhet	1,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Kvicksilverisotoper Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 194Hg {syn.} 444 år ε 0,040 194Au 195Hg {syn.} 10,53 h β+ 3,1 195Au 196Hg 0,15 % Stabil 197Hg {syn.} 64,94 h ε 3,0541 197Au 198Hg 9,97 % Stabil 199Hg 16,87 % Stabil 200Hg 23,1 % Stabil 201Hg 13,18 % Stabil 202Hg 29,86 % Stabil 204Hg 6,87 % Stabil
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Kvicksilver (kemisk förkortning Hg; latinskt namn hydrargyrum, efter grekiska hydrargyros, ὑδράργυρος, "vattensilver"^[1]) är ett metalliskt grundämne som är flytande vid normal rumstemperatur. Det bildar lätt legeringar med andra metaller, och dessa kallas med ett samlingsnamn amalgamer. Kvicksilver är relativt sällsynt och utvinns ur mineralet cinnober (HgS) genom upphettning i luft, varvid det bildas kvicksilver och svaveldioxid (SO₂). Grundämnet har atomnummer 80 och tillhör periodiska systemets grupp 12 (zinkgruppen), tillsammans med zink och kadmium.^[2]

Ämnet har under människans historia använts till en mångfald av ändamål, bland annat vid framställning av guld, silver, klor och soda, och amalgam (där det ingår som beståndsdel). Det har även haft stor betydelse i många äldre civilisationer. Dock är kvicksilver ett starkt gift, såväl för människor och djur som för miljön. Det ger bland annat skador på centrala nervsystemet och njurarna. Grundämnet skiljer sig från andra genom att det bildar den diatomiska jonen Hg₂²⁺.