Liberalerna

Liberalerna
Förkortning	L
Land	Sverige
Partiledare	Johan Pehrson
Partisekreterare	Jakob Olofsgård
Gruppledare	Lina Nordquist
Grundat	5 augusti 19341
Huvudkontor	Riksdagshuset, Stockholm
Antal medlemmar	12 179[1] (7)
Politisk ideologi	Liberalism Socialliberalism Liberalfeminism[2] Pro-europeisk
Politisk position	Center–Höger
Internationellt samarbetsorgan	Liberala internationalen
Europeiskt samarbetsorgan	Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE)
Politisk grupp i Europaparlamentet	Renew-gruppen
Färg(er)	Blå, orange
Ungdomsförbund	Liberala ungdomsförbundet (LUF)
Studentförbund	Liberala studenter (LS)
Europaparlamentet[3]
Röstandel	4,13 %
Mandat	1 / 20
Riksdagen[4]
Röstandel	4,61 %
Mandat	16 / 349
Regionfullmäktige[5][6]
Röstandel	4,60 %
Mandat	57 / 1 720
Kommunfullmäktige[5][6]
Röstandel	5,24 %
Mandat	509 / 12 614
Webbplats
www.liberalerna.se
Svensk politik Politiska partier Val 1Partiet räknar sina rötter till Frisinnade landsföreningen, som grundades 23 februari 1902.

Liberalerna (L) är ett liberalt politiskt parti i Sverige. Partiledare är sedan april 2022 Johan Pehrson.^[7][8][9] Sedan valet 2022 är Liberalerna riksdagens minsta parti med 4,61%.

Partiet bildades 1934 under namnet Folkpartiet genom en sammanslagning av riksdagspartierna Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet. Partiledaren Bertil Ohlin förespråkade på 1940-talet idén om "fri ekonomi med socialt ansvar" och socialliberalism som partiets ideologi. Partiet ville bli ett reformvänligt alternativ till Socialdemokraterna i svensk politik. Från 1940- till 1960-talet var Liberalerna under namnet Folkpartiet mestadels det största partiet i den politiska mitten.

Sedan 1990-talet har partiet intagit en tydlig borgerlig profil för marknadsinslag i ekonomin, avregleringar och privatiseringar.^[10] Mellan 2004 och 2019 ingick Liberalerna tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet i den borgerliga Alliansen.^[11] I valet 2022 fick partiet 4,6 procent av rösterna och sedan oktober 2022 ingår Liberalerna i regeringen tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna.^[12]

Liberalerna beskriver sig som ett liberalt idéparti med individen i centrum, som genom politik verkar för att människans valfrihet och egenmakt ökar och skapar förutsättningar snarare än hinder. Liberalerna profilerar sig främst inom utbildnings-, jämställdhets-, integrations- och invandrings- samt Europafrågor.

Liberalerna har traditionellt sitt starkaste stöd i storstadsområdena och på högskoleorter. I riksdagsvalet 2022 var partiet starkast i Stockholms kommuns valkrets följt av Skåne läns södra valkrets.^[13] Statsvetare brukar ibland kalla Liberalerna för "partisystemets Hallsberg; en väntsal för partibytare", då partiet har mycket svårt att behålla sina väljare, men samtidigt utgör nästan var femte väljares andrahandsval.^[14]

I Europaparlamentsvalet 2019 fick de 4,1 procent av väljarnas röster och därmed ett mandat i parlamentet.^[3] Liberalerna utgör där en del av det europeiska partiet Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) och ingår i parlamentsgruppen med samma namn. Partiet har inte längre någon nomineringsgrupp i Svenska kyrkan, utan har ersatts av nätverket Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) vars nomineringsgrupp har samma namn.