Markgrevskapet Brandenburg

Markgrevskapet Brandenburg Kurfurstendömet Brandenburg
Mark Brandenburg (Tyska) Marchia Brandenburska (Polska)
← 1157–1806 → →
Vapen
Kurfurstendömet Brandenburg (rött) inom Tysk-romerska riket vid trettioåriga krigets utbrott 1618.
Huvudstad	Brandenburg an der Havel (1157–omkr. 1400), Tangermünde (omkr. 1400–1417), Berlin-Cölln (1417–1806) 52°31′3″N 13°24′10″Ö / 52.51750°N 13.40278°Ö / 52.51750; 13.40278
Största stad	Berlin
Språk	Tyska, div. västslaviska språk som Lågsorbiska och Polabiska
Religion	Katolicism, Lutherdom, Kalvinism
Statsskick	Furstendöme (Markgrevskap och kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket)
Sista markgreve och kurfurste	Fredrik Vilhelm IV av Brandenburg (kurfurste 1797–1806)
Bildades	1157
– bildades genom	Erövring av Brandenburg an der Havel
– bildades ur	Nordmark
Upphörde	1806
– upphörde genom	Tysk-romerska rikets upplösning
– uppgick i	Provinsen Brandenburg i Kungariket Preussen
Valuta	Brandenburgsk pfennig
Idag del av	Tyskland och Polen

Markgrevskapet Brandenburg (tyska: Mark Brandenburg, polska: Marchia Brandenburska, latin: Marchia Brandenburgensis), efter 1356 även Kurfurstendömet Brandenburg, är ett historiskt landskap och en tidigare stat i dagens nordöstra Tyskland och västra Polen. Markgrevskapet Brandenburg grundades av Albrekt Björnen 1157, som ett rikslän i det Tysk-romerska riket, och döptes efter sin första huvudstad, Brandenburg an der Havel. Huset Hohenzollern förlänades av kejsaren med kurfurstendömet Brandenburg på 1400-talet, då Berlin också blev huvudstad. Staten Brandenburg kom genom personalunion från början av 1600-talet att förenas med hertigdömet Preussen i Brandenburg-Preussen. 1701 bildade Brandenburg kärnan i det då utropade Kungadömet Preussen, med Berlin som huvudstad, och 1871 blev Berlin även huvudstad i det nybildade Tyska kejsardömet. Från 1815 upphörde markgrevskapets administrativa funktion inom Preussen och omvandlades därefter till den preussiska provinsen Brandenburg.