Marxism

Marxism avser en grupp samhällsåskådningar som bygger på Karl Marx och Friedrich Engels teorier och är det paraplybegrepp där socialism, socialdemokrati och kommunism ingår.[1][2] Den andra grenen grundar sig i anarkismen. Marxism betecknar dels en politisk ideologi (främst i dess ortodoxa form), dels en samling mer eller mindre icke-normativa samhällsteorier. Ibland används termen revolutionär marxism för att ange en skillnad mot idéer som förespråkar en samhällsomvandling genom reformer beslutade inom ramen för det etablerade styrelseskicket.

Det finns inte någon avgörande marxistisk teori, utan istället en mångfald av olika ömsesidigt oförenliga marxistiska teorier.[3][4][5][6][7] Den amerikanske sociologen Barry Smart skriver: "det må endast ha funnits en biografisk Marx, men litteraturen är fylld av konceptualiseringar om den 'totala', 'tidiga', 'mogna', 'vetenskapliga' eller 'humanistiska' Marx. Vidare finns det en mångfald av tydligt avgränsade marxismer [...] som en kommentator uttryckte det, 'nästan lika många marxismer som det finns marxister'".[3] Marxismens inneboende pluralism har dock aktivt förnekats och motarbetats av flera marxistiska rörelser, som hävdat att det endast finns en "sann" marxism (ortodox marxism).[5] Fram till Sovjetunionens upplösning 1991 fanns en viss dominans av marxism–leninism inom den institutionaliserade (politiska partier och organisationer) marxistiska diskursen,[6] men redan under 1970-talet hade den sovjetiska hegemonin till viss del upplösts till förmån för eurokommunismen och postmarxistiska inriktningar och en "pluralism av ortodoxier", då varje parti hade utvecklat en "egen" ortodoxi.[8] Även under den "ortodoxa" marxismens storhetstid har det dock funnits "heterodoxa" marxistiska tankeskolor, såsom västerländsk marxism.[9] Även tidiga inriktningar som leninismen var djupt omtvistade och begreppet marxism-leninism, till exempel, utvecklades först under stalinismen.

Till följd av den mångfald av marxistiska teorier som finns menar den engelske statsvetaren David McLellan att "varje redogörelse [av marxismen] som syftar till att vara uttömmande blir också ofrånkomligen ganska ytlig".[7] Enligt Stephen A. Resnick och Richard D. Wolff förblir dock den vanligast diskuterade formen av marxism traditionell/ortodox marxism.[10] Marx själv menade berömt att "om det är någonting som är säkert, så är det att marxist är jag inte".[11]

  1. ^ Prismas Nya Uppslagsbok, sidan 464 uppslagsordet "Marxism"
  2. ^ Nationalencyklopedin: marxism. Hämtdatum: 2011-08-13.
  3. ^ [a b] Smart (1983), s. 4
  4. ^ Wolff & Resnick (2012), s. 140
  5. ^ [a b] Sim (2001), s. 5, 70
  6. ^ [a b] Tosel (2008), s. 39–78
  7. ^ [a b] McLellan (1998), s. XII
  8. ^ Worsley (2003), s. 1–9
  9. ^ Sim (2001), s. 48, 70–91
  10. ^ Wolff & Resnick (2013)
  11. ^ https://www.goodreads.com/author/quotes/7084.Karl_Marx

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search