Metan

För andra betydelser, se Metan (olika betydelser).

Metan
Systematiskt namn	Metan
Övriga namn	Gruvgas, Sumpgas
Kemisk formel	CH4
Molmassa	16,0425 g/mol
Utseende	Färglös gas
CAS-nummer	74-82-8
SMILES	C
Egenskaper
Densitet	0.657 kg/m³ (25 °C, 1 at) 0.668 kg/m³ (20 °C, 1 at) 0.717 kg/m³ (0 °C, 1 at) 1 at = 101,325 kPa, kg/m³ = 1 x 10‾³ g/cm³
Löslighet (vatten)	23,2 mg/kg[1] (20 °C)
Smältpunkt	-182,5 °C
Kokpunkt	-161,6 °C
Faror
Huvudfara	Mycket brandfarlig
NFPA 704	4 1 0
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Den kemiska föreningen metan är det enklaste kolvätet, med den kemiska formeln CH₄. Metan är en luktfri och färglös gas. När den säljs kommersiellt blandas den vanligen med små mängder illaluktande svavelföreningar såsom THT (tetrahydrotiofen) för att läckor lättare ska kunna upptäckas. Metan kallas även sumpgas, eftersom den bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefattiga miljöer, till exempel bottnen på kärr. Ett annat namn är gruvgas efter dess benägenhet att sippra ut i gruvgångar, där den sedan riskerar att antändas vilket gör den till ett allvarligt hot mot gruvarbetare - gasexplosioner kostar regelbundet människoliv. Metan är även den växthusgas som (efter koldioxid) står för det näst största bidraget till den globala uppvärmningen.

Metan är den största beståndsdelen i naturgas och biogas. Förbränning av en molekyl metan i närvaro av syre frisläpper en molekyl koldioxid och två vattenmolekyler:

${\displaystyle {\rm {CH_{4}+2\ O_{2}\rightarrow CO_{2}+2\ H_{2}O}}}$

Gasen upptäcktes och isolerades för första gången av Alessandro Volta någon gång mellan 1776 och 1778.