Molnijabana

Figur 2: Zonerna för vilka elevationen är över 10°. Den gröna zonen gäller för apogeum. 3 timmar före och efter apogeumpassagen gäller den röda zonen. 4 timmar före och efter apogeums passagen gäller den blåa zonen. Bildens plan är det longitudiala planet för apogeum roterande med jorden. Under åtta timmars perioden omkring apogeumpassagen ändrar sig satellitens longitud bara med +- 2.7°. Sikten mot jorden under dessa åtta timmar visas i figurerna 3-8

En molnijabana är en starkt excentrisk elliptisk omloppsbana med en inklination på 63,4°, ett perigeumargument på -90° och en omloppstid på ett halvt stjärndygn. Valet av banlutningen är sådant att perigeumargumentet inte ändrar sig utan förblir -90°. En satellit i en starkt excentrisk bana tillbringar den mesta tiden i närheten av apogeum som för en Molnijabana är högt i norden. Molnijabanor är uppkallade efter de sovjetiska och ryska Molnija-kommunikationssatelliterna som har använt denna typ av omloppsbana sedan mitten av 1960-talet. Sovjetunionen och Ryssland har använt sig av molnijabanor eftersom markstationerna huvudsakligen ligger på höga latituder vilket gör att en satellit i den annars så fördelaktiga geosynkrona omloppsbanan bara ses knappt över horisonten.