Neon

Ångtryck
	Neon
He; ↑; Ne; ↓; Ar	Fluor ← Neon → Natrium
Generella egenskaper
Relativ atommassa	20,1797(6) u
Utseende	Färglös i gasform
Fysikaliska egenskaper
Densitet	0,9002 g/L
– flytande, vid kokpunkten	1,207 g/cm3
Aggregationstillstånd	Gas
Smältpunkt	24,56 K (−248,59 °C)
Kokpunkt	27,104 K (−246,046 °C)
Trippelpunkt	24,556 K (−248,594 °C); 43,37 kPa
Kritisk punkt	44,4918 K (−228,6582 °C); 2,7686 MPa
Molvolym	13,23 × 10−6 m³/mol
Smältvärme	0,335 kJ/mol
Ångbildningsvärme	1,71 kJ/mol
Specifik värmekapacitet	1 031 J/(kg × K)
Molär värmekapacitet	20,79 J/(mol × K)
Atomära egenskaper
Atomradie	38 pm
Kovalent radie	69 pm
van der Waalsradie	154 pm
Elektronaffinitet	0 kJ/mol
Jonisationspotential	Första: 2 080,7 kJ/mol; Andra: 3 952,3 kJ/mol; Tredje: 6 122 kJ/mol; Fjärde: 9 371 kJ/mol; (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[He] 2s2 2p6
e− per skal	2, 8
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	0
Elektronegativitet	; 4,789 (Allenskalan)
Diverse
Kristallstruktur	Kubisk ytcentrerad (fcc) ;
Ljudhastighet	435 m/s
Värmeledningsförmåga	0,0491 W/(m × K)
Magnetism	Diamagnetisk
Magnetisk susceptibilitet	−3,8 × 10−9
Brytningsindex	1,000067
Identifikation
CAS-nummer	7440-01-9
EG-nummer	231-110-9
Pubchem	23935
RTECS-nummer	QP4450000
Historia
Namnursprung	Från grekiska neos, ”ny”.
Förutsägelse	William Ramsay (1897)
Upptäckt och första isolation	William Ramsay & Morris Travers (1898)
Stabilaste isotoper
Säkerhetsinformation
	Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
	GHS-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa:
; Gasflaska
H-fraser	H280
P-fraser	P403
	SI-enheter och STP används om inget annat anges.

För spindelsläktet, se Neon (djur).

Neon är ett icke-metalliskt grundämne som har kemiskt tecken^[15] Ne och atomnummer 10. Neon är en ädelgas, som bland annat används i lysrör. När ett neonlysrör lyser blir ljuset rött till orange, men neon kan blandas med andra ädelgaser som till exempel krypton för att få andra färger.

^ Michael E. Wieser und Tyler B. Coplen: Atomic weights of the elements (IUPAC Technical Report) In: Pure and Applied Chemistry Vol. 83, No. 2, 2011, S. 359–396.
^ IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013.
^ Hammond, C.R. (2000). The Elements, in Handbook of Chemistry and Physics 81st edition. CRC press. sid. 19. ISBN 0849304814. http://www-d0.fnal.gov/hardware/cal/lvps_info/engineering/elements.pdf
^ Preston-Thomas, H. (1990). ”The International Temperature Scale of 1990 (ITS-90)”. Metrologia 27: sid. 3–10. doi:10.1088/0026-1394/27/1/002. http://www.bipm.org/en/publications/its-90.html.
^ [a b] Haynes, William M., red (2011). CRC Handbook of Chemistry and Physics (92nd ed.). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 1439855110 .
^ Shuen-Chen Hwang, Robert D. Lein, Daniel A. Morgan (2005). "Noble Gases". Kirk Othmer Encyclopedia of Chemical Technology. Wiley. pp. 343–383. doi:10.1002/0471238961.0701190508230114.a01.
^ David R. Lide (red.): Geophysics, Astronomy, and Acoustics, sid. 14:49, i: CRC Handbook of Chemistry and Physics, uppl. 90 (internetversion: 2010), CRC Press / Taylor and Francis. vid 0 °C.
^ Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds Arkiverad 12 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine., in Lide, David R., red (2005). CRC Handbook of Chemistry and Physics (86th ed.). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 0-8493-0486-5
^ Weast, Robert C. (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990. Seiten E-129 bis E-145. ISBN 0-8493-0470-9. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
^ – Online Etymological Dictionary
^ Ramsay, William, Travers, Morris W. (1898). ”On the Companions of Argon”. Proceedings of the Royal Society of London 63 (1): sid. 437–440. doi:10.1098/rspl.1898.0057.
^ ”Neon: History”. Softciências. Arkiverad från originalet den 14 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070314232318/http://nautilus.fis.uc.pt/st2.5/scenes-e/elem/e01000.html. Läst 27 februari 2007.
^ Neon i substansdatabasen GESTIS-Stoffdatenbank hos IFA (Institut für Arbeitsschutz der Deutschen Gesetzlichen Unfallversicherung). Läst 12 mars 2011. (JavaScript krävs)
^ Om kemiskt tecken, nomenklaturutskottet, Svenska kemisamfundet, [1]

[1] Michael E. Wieser und Tyler B. Coplen: Atomic weights of the elements (IUPAC Technical Report) In: Pure and Applied Chemistry Vol. 83, No. 2, 2011, S. 359–396.

[IUPAC-2] IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013.

[CRC-3] Hammond, C.R. (2000). The Elements, in Handbook of Chemistry and Physics 81st edition. CRC press. sid. 19. ISBN 0849304814. http://www-d0.fnal.gov/hardware/cal/lvps_info/engineering/elements.pdf

[ITS90-4] Preston-Thomas, H. (1990). ”The International Temperature Scale of 1990 (ITS-90)”. Metrologia 27: sid. 3–10. doi:10.1088/0026-1394/27/1/002. http://www.bipm.org/en/publications/its-90.html.

[b92-5] [a b] Haynes, William M., red (2011). CRC Handbook of Chemistry and Physics (92nd ed.). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 1439855110 .

[6] Shuen-Chen Hwang, Robert D. Lein, Daniel A. Morgan (2005). "Noble Gases". Kirk Othmer Encyclopedia of Chemical Technology. Wiley. pp. 343–383. doi:10.1002/0471238961.0701190508230114.a01.

[7] David R. Lide (red.): Geophysics, Astronomy, and Acoustics, sid. 14:49, i: CRC Handbook of Chemistry and Physics, uppl. 90 (internetversion: 2010), CRC Press / Taylor and Francis. vid 0 °C.

[8] Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds Arkiverad 12 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine., in Lide, David R., red (2005). CRC Handbook of Chemistry and Physics (86th ed.). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 0-8493-0486-5

[9] Weast, Robert C. (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990. Seiten E-129 bis E-145. ISBN 0-8493-0470-9. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.

[10] Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table

[11] – Online Etymological Dictionary

[12] Ramsay, William, Travers, Morris W. (1898). ”On the Companions of Argon”. Proceedings of the Royal Society of London 63 (1): sid. 437–440. doi:10.1098/rspl.1898.0057.

[13] ”Neon: History”. Softciências. Arkiverad från originalet den 14 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070314232318/http://nautilus.fis.uc.pt/st2.5/scenes-e/elem/e01000.html. Läst 27 februari 2007.

[GESTIS-14] Neon i substansdatabasen GESTIS-Stoffdatenbank hos IFA (Institut für Arbeitsschutz der Deutschen Gesetzlichen Unfallversicherung). Läst 12 mars 2011. (JavaScript krävs)

[15] Om kemiskt tecken, nomenklaturutskottet, Svenska kemisamfundet, [1]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]